Den 24 februari. För två år sedan anföll Ryssland Ukraina. Vem hade då trott att kriget skulle pågå så här länge? Och att det inte verkar finnas ett slut på det. Den som började kriget borde sluta direkt. Att Ukraina försvarar sitt land är väl inget att ifrågasätta.
Jag ska senare i dag läsa Anna-Lena Lauréns reportage i dagens Hufvudstadsbladet.
Vi får inte glömma det som pågår där, inte alls långt borta från vår – kanske inbillade trygghet.
Och hoppet får vi inte ge upp. Kriget måste kunna ta slut, något slag av rättvisa måste skipas. Men det kommer att gå flera generationer innan allt är glömt och förlåtet, om grymheterna ens nånsin kan förlåtas.
I Hbl kunde jag också läsa att det i dag firas Sverigefinnarnas dag. Och glädjande nog är det många andra generationens finnar som vill lära känna sina rötter bättre nu efter att deras föräldrar förträngde språket och sin historia.
Finländare och Finland har inte längre låg status i Sverige, tvärtom. Det är inte längre enbart krigstrauman, knivar och brännvin som förknippas med finnjäveln. I mångt och mycket har vi gått om Sverige eller kommit upp till samma nivå, beroende på vilka saker vi jämför med vilka.
Sverige har alltid varit ett viktigt grannland för mig. Jag har släkt och vänner där, och skulle jag tvingas flytta bort från Finland skulle jag försöka hitta en liten ort i Sverige att trivas på.
En ny grönväxt piggar alltid upp. Köpte den här igår från Lidl.
I dag sista matchen i innebandyns grundserie för Lovisa Tor i Finlandsserien. Vi tog oss inte till slutspel i år men vi hoppas på en trevlig säsongsavslutning med seger i alla fall.
Orsakullan frågar idag den 24 februari om jag kommer att fira ett bröllop i år.
Själv ska jag inte gifta mig, men det är möjligt att jag får ta del av ett annat bröllop. Återstår att se om inbjudan dimper ner i brevinkastet eller i mejlboxen 😀 ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Kriget är fruktansvärt och när tar det slut.
Växter blir man alltid glad av.
Soliga kramar från oss
Ingen sol här men tar gärna emot soliga kramar!
Ja, det är förfärligt att det går att börja krig över en natt, men sedan får ingen slut på det…
Du är otroligt duktig på att minnas bemärkelsedagar, Sverigefinnarnas dag visste jag som vanligt inte ens att den fanns;-) Har aldrig sett Finland som ”lillebror” till Sverige. Mellan 1950 och 1990 kom ungefär en halv miljon finnar till Sverige. Och många av dom hamnade i Södertälje och de flesta jobbade/jobbar hos Scania.
Kriget i Ukraina kommer ta slut först när en viss person inte finns längre. Och det lär dröja gissar jag. David mot Goliat – det räcker nog inte med en sten och en slunga. Om USA och EU inte kan finansiera Ukrainas försvar längre ser det mörkt ut. Tänker inte negativt, är bara realist.
Så du hoppade inte på tåget idag? Eller du kanske gör det senare. Temat är ”is”, så du lär ha mycket kvar antar jag;-)
Gillar krukan, som inte är svart eller grått utan blått:-)
Jo, det där med Södertälje och Scania kände jag till 🙂
Hoppas också att då P inte längre finns slutar kriget, men det kan finnas krigsgalningar och despoter som tar över efter P 😦
Ja, is skulle jag ha verkligen kunnat ha som tema – glömmer ofta både Färgsprakande fredag och Hoppa på tåget.
Krukan är av tyg, har plast inuti – den är lite rolig.
Vi här på ön känner ju lite extra sorg över angreppet på Ukraina genom att Ryssland i stort sett utplånat Gammelsvenskbyn. Det finns många anhöriga till svenskbyborna här på Gotland.
Ha en fin helg!
Kram, Ingrid
Ja, alla berörs vi på olika sätt. Jag har hört om Gammelsvenskbyn, men inte tänkt på hur direkt den berör många på Gotland.
Vi bor ju så nära Ryssland, jag har bara runt tio mil till gränsen, och det är inte länge sedan Ryssland anföll Finland.
Så oron och sorgen är stor hos många.
Söndagskram!
Ja detta krig i Ukraina är absolut inte kul när man har vänner i Kiev och runt om där nere.. Jag stampar och önskar åka dit så snart det är möjligt igen. Även om P försvinner ur tiden så slutar inte kriget före att Ryssarna vinner eller att Ukraina vinner.. Det gäller att EU håller ihop och hjälper Ukraina annars blir detta inte kul längre fram.. En oro som kommer finnas hela tiden..
Min vän bloggar både om kriget och Chernobyl där han jobbade som guide, det var så vi kom i kontakt! Men jag länkar till honom på min sida ifall man vill förstå mer än vi får veta via media.. Allt går inte ut i media som sagt! 🙂
Ha en fin helg! 🙂
Det är bra att få rapporter från lokalinvånarna. Vi kan läsa rätt mycket från Ukraina via Hufvudstadsbladets Anna-Lena Laurén som vistas mycket i Ukraina nu sedan hon inte längre får bo i Ryssland. Hon skriver för svenska tidningar också. Men att hitta bloggar av personer som bor och verkar i Ukraina är bra.
Ha en fin söndag!
Även här på radionyheterna idag hörde jag om dagens betydelse. Vid det ukrainska centret i Minneapolis tändes ljus och hölls en liten ceremoni angående tvåårsdagen.
Att Finland skulle ha kommit upp till samma nivå som Sverige tyckte jag var en intressant jämförelse. Sverige är väl knappast ngn måttstock? Alla länder är olika och det är bra att Finland och Sverige är lite olika ändå.
Själv kan jag tycka att många stater i USA är efter, men efter i vad då? Annorlunda skulle jag nog kanske behöva tänka istället.
Trevlig söndag!
Sverige har nog för Finland varit ett slags måttstock, tror jag.
Kanske av den anledningen att vi var fattiga efter kriget, och i Sverige ”fanns allt”.
Efter det har Finland långsamt knegat sig i kapp. Vi var ju alltid sämre i hockey och tennis och mycket annat också 🤣
Sådant har vi jämfört med och nu har vi blivit lika bra eller gått förbi Sverige där.
En annan jämförelse är kanske Estland, som efter frigörelsen från Sovjetunionen också snabbt jobbade sig upp och i mångt och mycket nu är bättre än Finland. Tidigare åkte vi dit för att allt var så billigt, det var lite schabbigt på många ställen, men nu är det inte längre så.
Kanske inte så bra att jämföra ändå, beror ju på vilka referensramar man har 🙂
Konstigt att det redan gått två år sedan kriget i Ukraina började. Jag blev så fruktansvärt rädd och hade nästan svårt att fungera i början. I längden orkar man inte vara rädd hela tiden utan vardagen tuffar på men tankarna på vår oroliga värld med krig och hot finns alltid i bakhuvudet.
Vilken tur att du skrev om din nyinköpta blomma för då kom jag ihåg att tulpanerna jag köpte i kväll låg kvar i sin påse i hallen.
Ja, det var hemskt då i början – och hemskt är det ju även nu. Med Ryssland så nära oss fanns tanken, kommer pansarvagnarna över vår gräns…
Oj, bra att jag påminde dig om blommorna 😀
Vem kunde väl ana hur utvecklingen av detta stupida påhitt av Putin skulle bli! Jag är riktigt pessimistisk över hur framtiden ser ut, både för Ukraina och för övriga världen med alla konflikter som blossar upp överallt. Helst skulle jag sticka huvudet i sanden och låtsas som att allt var bra, men det kan man ju inte göra heller. Ukrainare känns som ett broderfolk, vi har många här där jag bor, hyggligt folk! Skulle gärna engagera mig mer för deras sak, har bara inte kommit på hur jag skulle kunna bidra.
Håller med dig. Skulle vilja sticka huvet i sanden och glömma allt, ens för en stund.
Ibland när jag inte kan sova tänker jag på dem som är rädda för bomber, som inte har el, som fryser, är utan mat… som kämpar på där i Ukraina och i Gaza och på andra krigshärjade områden. Tänker att jag har det bra. Men kan ändå inte sova.
Hjälpa kanske vi gör bäst via ekonomiska bidrag?