Fin reklam för Lovisa i Hufvudstadsbladet. Vi arrangerar bostadsmässa 2023 och marknadsföringen av de havsnära tomterna, även flytande hus, är i full gång.
Jag tycker det är bra att man här har en vinterbild, med snö och is över viken. Sommarbilder finns det gott om, och även tid att visa sådana finns också. Men så här ser det ju ut på vintern.
Länkar till flera bloggare som visar skyltar, texter, affischer och annat intressant hittar du här hos bloggaren BP.
Utmaningen i Veckans ord hos Susanne är BLOMMA. Inte så väldigt svårt den här gången, kul! Men roligt också med lite svårare ord ibland.
Man kan ju som människa BLOMMA upp och det hoppas jag kunna göra igen. Det handlar ju inte bara om kläder, make-up och utseende på det sättet. Man kan blomma upp så att det är något som kommer fram ur ens inre. Något som varit dolt länge. Ska se om några shindobehandlingar till får fart på det här under våren 🙂
Plusgrader, slask och blask som ni ser. Men varmare väder välkomnas. Här på väg till R-kiosken som inte syns på bilden för att köpa frimärken till Nya Östis.
I dag var det också ”munkkipäivä” hos Hardoms Bröd. Sockermunkar, nam nam! Och kön ringlade lång hela tiden. Affären är liten, bara en kund ska nu under covid-tider gå in där. Resten väntar snällt utanför och håller avstånd till varandra, funkade bra!
Snöhögen finns på bensinstationen Shells gård och bakom den syns svenska gymnasiet 🙂
Och så var det bloggaren Snede som vann tävlingen då det gällde att gissa hur många pusselbitar som fattades från detta halvfärdiga pussel den 11 mars. Det rätta antalet var 232, och hon gissade 199. Grattis! Det ska bli en liten gåva nåt tag då vi ses 🙂
Tack till alla som gissade! Ni var ganska många!
Vad var mest trendigt under dina tonår?
– Jeans med ett V sytt över knäna och med breda, utsvängda byxben. Ljusblå ögonskugga, kakmascara, utsvängda toppar på håret, ponchos, långa halsdukar på vintern… jag minns inte allt 🙂
I något skede var riktigt trasiga, urblekta och mjuka jeans trendiga. Jag hade ett par som jag älskade och använde länge på den tiden då jag var smalare.
Hur har du omedvetet någon gång varit trendig?
– Troligen, men kommer inte på när. Sedan då jag efter att jag har skrivit det här läser andras svar får jag säkert många ”aha” och ”just det, så var det ju”-upplevelser.
Vilken trend skulle du vilja se kommer tillbaka?
– Att man sitter och försöker skruva in rätt musikstation (från Luxemburg) på en transistorradio? När det gäller kläder så kanske allehanda mjuka mysplagg, sånt som inte sitter tajt.
Vilken trend skulle du aldrig anamma?
– De tajta blusarna och lågt skurna byxorna som blottade magen och naveln 😀
Vad vill du ska bli en trend?
– Lovsången till långsamheten. Ett kravlöst, stressfritt och miljövänligt samhälle.
Det är bloggaren Elisamatilda som håller i trådarna för den här fredagsutmaningen.
Det kan ni få gissa här. Jag publicerar kommentarerna först på lördag klockan 13 finsk tid. Den som vet exakt hur många pusselbitar som fattas, eller som kommer närmast i gissningen, får ett litet pris!
Skira spetsgardiner och övervintrande pelargoner. Kan det bli finare?
Jag får också hålla mig till fönster från hemorten då det inte verkar bli några resor inom de närmaste månaderna. Tror att jag kan få mitt vaccin först på hösten. Få se! Långsamt går det. Finland, och Lovisa med omnejd, får så få vaccindoser i veckan.
På Facebook dyker det då och då upp minnesbilder från si och så många år tillbaka. I dag visades en sex år gammal bild från en loppmarknad där jag sålde bland annat inbundna böcker.
Att jag orkade hålla på! Men det var bra terapi efter skilsmässan, jag sålde i flera omgångar. 2014 flyttade jag ju från en fyra till en trerummare, ett år senare till en tvårummare och 2017 kom jag till den lilla tvåa jag har i dag på drygt 51 kvadratmeter. Så det har varit ett måste att göra sig av med saker, men det har bara varit skönt 🙂
Min förra kollega från KSF Media, Jan-Erik ”Erkki” Andelin, skrev den 8 mars en tankeväckande krönika i Hufvudstadsbladet. Jag har sparat den i en plastficka eftersom jag senare i år kan använda den vid ett tillfälle som jag inte öppet yttrar mig desto mer om just nu.
Jag tar inte heller här på min blogg ställning till sådant som jag vet att river upp himmel och jord hos dem som tycker att NÖ:s linje är fel 😀
De är inte många, men de argumenterar ibland mycket tydligt och starkt för sina åsikter, till exempel i insändarspalter och på sociala medier.
Av mig tar det för mycket tid och kräver energi att svara på argumentationen, och att försöka förklara varför Nya Östis är som den är – det verkar ofta helt lönlöst.
Det som är intressant är att ”Erkki” också skriver ”Å andra sidan är det där med journalisten som ”maktens vakthund” ganska slitet”.
Nya Östis har förändrat medielandskapet i östra Nyland genom att gå helt sin egen väg. Tidningen väcker intresse även nationellt sett på en nivå som jag senare hoppas kunna återkomma till – och då talar jag inte om att någon nämner oss i en krönika, i en insändarspalt eller i sociala medier.
Jag ser på det här som så att mångfald behövs också då det gäller utbudet av lokala tidningar. Alla måste inte vara vakthundar. De som har ekonomiska resurser och journalistiska verktyg för att syssla med sådant gör det. Ibland klarar NÖ av sådana jobb, ibland räcker resurserna inte till.
NÖ:s innehåll är för det mesta helt unikt, människonära och totalt lokalt, och så länge som jag står vid rodret ska det så förbli.
Vi tänker framåt, vi tänker annorlunda.
Här finns hela krönikan på webben, öppen tyvärr endast för prenumeranter eller beställare av digitala innehållet hos Hufvudstadsbladet.
Klockan är 16.20 och snön har slutat yra ner. Det är ändå minus tio grader och ska bli minus 20 till natten. Plusgrader väntas först till lördag, kanske +4. Så jag säger som bloggvännen Svante, den globala uppvärmningen finns någon annanstans. Samtidigt som jag vet att benämningen närmast handlar om att vi får extrema väder och temperaturkast, inte så att hela världen får det varmare och skönare. Det kan bli extremt hett och extremt kallt, och snö på överraskande platser, som till exempel i Texas.
Jag har åter ont i knäet, efter en paus på nästan fyra år. Köpte ett stöd på apoteket, men trots att expediten mätte omfånget på benet var stödet för litet och skenorna skar in i underbenet. Omöjligt att använda. Måste få det utbytt men jag vet inte hur då jag inte kan PROMENERA dit. Får vänta på att någon har möjlighet att erbjuda mig skjuts.
Allting går nu väldigt långsamt här hemma och jag har kommit på olika hjälpmedel och knep för att få nödvändiga saker gjorda. Till exempel har jag en påse som hänger runt halsen och där finns mina båda telefoner. Jag kan nämligen inte nu snabbt förflytta med från punkt A till punkt B.
Har hämtat en ostbricka som take away i dag då jag fick skjutshjälp och skötte en massa andra ärenden samtidigt. Grämer därför att storleken på knästödet blev fel 😦
Mitt knä har krånglat över trettiofem år. Menisken är bortopererad och nu har det med åren blivit slitage.
Det är väl så som mars månad är. Solen har börjat värma, det är dripp och dropp här och där. Men natten mot onsdag ska bli kall, enligt väderapplikationen på telefonen minus arton grader! I går hade vi kring minus sju på dagen, men som sagt – solen värmde mycket.
April månad kan också vara nyckfull, men vintern brukar få ge sig där mot slutet av mars. En varm vår har förutspåtts, det skulle vara underbart om det blev så.
Den här bilden knäppte jag av misstag i går på mammas gård då vi var där bland annat för att bära in ved till henne.
… får jag skämma bort mig själv med blommor på kvinnodagen.
Dessutom vill jag understöda blomsterhandeln bakom hörnet.
Imorgon tror jag att jag ska beställa take away från en lokal lunchrestaurang också.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 