Vårsäsongen korkad, med seger!

Lovisa Tor har en förmåga att ge full valuta för pengarna till sin publik. Jag väljer att se det på det sättet. Spännande ska det vara 😱🤣 Laget tappade sin ledning med 7–2, gästerna från Vanda (SB Vantaa) kom ikapp till 7–7 i fulltid. Sedan gjorde dock Tor det mål som behövdes i förlängningen. Straffslagstävling hade det blivit om inget av lagen gjort mål, och de är ju alltid förfärliga nagelbitare…

Fick mina steg (2800) i dag då jag i ösregnet gick hem från hallen. Hade inte förstått att ta paraply med mig, men det är ju bara vatten och jag är inte gjord av socker.

Trots att det har regnat mycket har vi ännu stora snöhögar kvar. För då som det slår om till minusgrader över natten kommer nederbörden som snö. Vi får ännu vänta på våren, jag vet… men ack så jag längtar efter den 🌷

Ändå kul att kunna säga att våromgången börjat i innebandyn, och mycket annat där ordet ”vår” kan tas in finns också ❤

Fem frågor och svar med fem ord

En bild till från gårdagens promenad, Alexandersgatan i Lovisa, som illustration.

Fem en fredag hos Elisamatilda handlar om Fem ord.

Med fem ord, hur har din vecka varit?
– Huvudsakligen bra, ofta mycket jobb.

Med fem ord, vad gör du imorgon?
– Har sovmorgon och egen tid.

Med fem ord, vad var roligast i veckan?
– Första avsnittet: Marko och Irma.

Oj så jag skrattade då jag såg programmet Marko och Irma på Sveriges TV4 igår. ”En mus, flera möss, och så heter det väl mössor?” Och då Irma talar så härligt som många finnar gör. P blir B och B blir P och så är det mycket helvetti och perkele 😂 Jag bara älskar såväl mor som son ❤

Med fem ord, vad behöver du göra?
– Det vanliga, städa och sortera.

Med fem ord, vad önskar du just nu?
– Slut på kriget i Ukraina.

Jag tyckte det var strongt att jag fick ihop 3500 steg i dag. Det regnade. Vattnet forsade längs gatorna för vi har ju så stora snöhögar överallt, och en del av dem rinner nu bort. Det porlar i gatubrunnarna, där som de är öppna och lyckligtvis verkar många ha kollat att passagen till dem är fria.

    Fler kvällsbilder från Lovisa

    Det här är ingången till vår biograf Kino Marilyn. Gick förbi där i dag på kvällspromenaden.

    Det blir många kvällsbilder från Lovisa, jag hinner sällan ut innan mörkret fallit, men ut har jag kommit 104 dagar i sträck.
    Runt 3000 steg blev det idag. Ont i ryggen de sista 300 metrarna, men jag har mina knep att klara även det. Får ju inte lika ont nu som då jag började gå i oktober.

    Skulle vilja läsa mina vänners bloggar, kommentera mer hos er. Försöker åter få tid för det under fredag och lördag.

    I dag har planeringen av Nya Östis nummer tre påbörjats, det jobbet kräver ofta ett par, tre timmar. Sedan hade jag ett Teams-möte med två kollegor. Framtidsplanering även där. Blir mindre stressigt så då vi vet var vi har varandra, vilka tider och vad vi gör, då vi alla jobbar på distans.

    Ingången till Köpcenter Galleria. Ganska juligt ännu på många håll i staden och granen står kvar på torget, men imorgon är det tjugondag Knut så då kanske en del av julen sopas ut 🙂

    Ja, imorgon ska allt som vi bestämde på mötet i dag listas och jobb ska fördelas, mejl ska skrivas osv. Sedan lovade jag ta mamma till affären så att hon får välja i hyllorna själv.

    Dagarna flyger iväg. Inte tycker jag att det ännu har blivit så mycket ljusare, men i februari brukar det märkas. Nu är det ibland plusgrader och regn, ibland ett par minusgrader och då kommer regnet i form av snö, surprise surprise! Snömodd, is, mycket halt här och där. Tacksam för att jag verkligen köpte ICE Bugs 💪🙏

    Ikväll ”Marko och Irma” på Sveriges TV4. Familjen Lehtosalo, jag brukar gilla dem. Förhandsvisningarna har i alla fall lovat gott!

    En lärorik promenad, eller besök i affär

    Som ni ser är det glashalt på vissa ställen. Överlag bra sandat ändå tycker jag, eller så har jag mina Icebugs att tacka för att det känns tämligen tryggt att promenera.

    Mina dryga 3000 steg i dag inkluderade ett besök i lokala supermarketen. Då jag är på promenad har jag inget annat än mobiltelefonen med mig och tar bilder med den. Dessutom har jag en liten påse med pengar, den innehåller bara små summor. Jag bär alltså inte med mig någon plånbok med kreditkort, bankkort och sånt.

    Skulle köpa en toaborste och påläggskorv och två flaskor alkoläsk, som det skulle kallas i Sverige (antar jag). Lonkero på 2,5 procent.

    När jag handlar med bankkort kollar jag inte alls vad produkterna kostar. Jag köper det jag vill ha.
    Men nu stod jag där i kassan och fumlade och sa till killen att ”du får ta bort en lonkero” om mina pengar inte räcker 🤣
    Det gick upp för mig att till och med Pirkkas toaborste var så dyr som 5,90 euro! Men jag behövde den mer än alkoläsken.

    Dock räckte mina 17-18 euro till allt det jag skulle ha. Pust så skönt.

    Mandelmanns och min vår

    Som ni ser har min Muminfamilj framför teven och jag laddat oss för Mandelmanns gård och våren som snart är i antågande där. Klockan är 21 finsk tid och 20 i Sverige då programmet börjar. Det här var alltså vad jag kopplade av med igår kväll.

    Alla gillar inte Mandelmanns, eller kanske specifikt inte Gustav Mandelmann. Anses han för fjompig?
    Samma gäller Ernst, alla gillar inte honom heller. En man som syr och handarbetar, ibland.

    Ofta tänker jag att mitt liv är så enahanda och mina blogginlägg så trista att VEM orkar läsa dem? Jag jobbar en hel massa, det är tidningen hit och tidningen dit. Jag pusslar ibland och jag promenerar varje dag. Och inte var det ens meningen att mina promenad-inlägg skulle bli klagovisor! Men ibland känns de som sådana. Pust och stånk och stön. Snön vräker ner, det är mörkt och kallt och jag knatar på… Who cares?

    Samtidigt är jag ju stolt för att jag orkat kämpa så många dagar. Fått rumpan upp från soffan, kommit ut.
    Och jag lär ska ha inspirerat en eller annan till att göra nåt liknande. Inte sätta ribban för högt, men hundra steg är bättre än inga alls.

    Och när jag skriver det här, ett förhandsinställt inlägg för onsdagen den 11 januari, hör jag hur regnet slår mot rutan. Det gör mig glad. Fastän snömängderna blir tunga. Men det låter som det gör på sommaren. Regn. Ett tryggt ljud.

    Bilder från min vardag

    En amaryllis blommar ännu fint och har två knoppar kvar. Hade två kollegor på besök i dag, och vi jobbade alla med Nya Östis på varsitt håll. Jag har ju tre datorer, och nu var jobbet inte ensamt hela dagen 🙂
    Det här är jag.
    Plumsa framåt.
    Sibeliusgatan. Det ser kanske hyfsat plogat ut men på trottoarerna var det ganska mycket lössnö som gav extra motion och utmaningar för balansen. 2875 steg.

    Dagen har gått fort i arbetets tecken. Sedan putsa snö från bilen för den hade stått orörd två dygn nu då det inte varit svinkallt. Och mera snö kommer hela tiden, men såg på tv att de i norra Sverige hade 95 cm, så vi kanske ligger efter lite där och det ska bli plusgrader nu några dagar.

    Men, jag är glad för att jag får jobba hemifrån och i det stora hela vara helt min egen chef.
    Några resor vågar jag nu också se fram emot. En kort på fem mil, en medellång till Sverige och en lite längre, eventuellt i början av sommaren, men inte utanför Europa 🙂

    Jag gav mig inte i dag heller…

    Såsom jag skrev var jag frusen i morse och tanken på en promenad i snöyra och minus fem grader var lagom lockande. Jag tänkte att jag rentav är dumdristig om jag ger mig iväg ut.

    Inomhus var jag klädd i en blus och tre stickade tröjor, stickade strumpor och tofflor och leggings. Fick upp värmen på det sättet och kände vid 17.30-tiden att jag klarar av att gå en sväng runt två kvarter.

    Snön yrde runt och det hade bildats drivor både på trottoarer och mitt på vägarna, så det gällde också att ha balans vissa ställen.

    Nu fick jag ihop bara runt 2000 steg, men då mitt mål är 75 000 i månaden är jag inte alls orolig för att inte komma upp till det. Förutsatt att jag får vara frisk, såsom jag skrivit ett antal gånger här.

    Det gör ändå gott för kropp och knopp att komma ut. Frisk luft och lite rörelse efter att ha suttit vid datorn och jobbat med tidningen hela dagen. Bara gått till toaletten och till köket där jag tillredde kycklingfiléer i ugnen.

    Men detta mörker och denna snö som vräker ner… ja, vad ska jag säga? Gillar inte, men måste bara gilla läget.

    Och promenaddag 101 är klar 💪

    Glad måndag! 09-01-2023

    Favorit i repris. En efterrätt som jag och väninnan AB ofta delar på då vi är ute och äter.
    Annars är det här inte en höjdarmåndag för mig – har från och till känt mig frusen, men har inte feber. Undrar om jag har en infektion eller flunsa ändå, men att alla vaccin som jag tagit hindrar sjukdomen från att bryta ut?

    På Facebook dyker då och då gamla minnen upp och jag blir alltid glad av bilder från Grindtorp i Täby som hör till Stockholm. Jag bodde inte själv just här, vi bodde på Marknadsvägen ganska nära Täby Galopp. Varken Galoppen eller det lilla gula dagiset finns kvar i dag, massor har ändrats sedan bilden tog för sju år sedan. Dåtida svärföräldrarna har också flyttat till annan adress i Täby.

    Men ett kärt minne är det ❤ Gamla goda tider, och Täby var ganska länge mitt andra hem.

    Nu måste jag ta mig en funderare. Ska jag ikväll gå på min dagliga promenad, eller borde jag vila…

    Dag 100, promenad i snöyra 💪

    Skam den som ger sig! Jag gav mig inte! Foto: Pia Calenius

    Började promenera den första oktober. Varje dag sedan dess har jag gått minst 2500 steg.

    Och till den som säger ”nå det var nu inte mycket” svarar jag ”pyttsan, har du med det att göra? – gå själv dina 10 000 eller 20 000 steg per dag om du hinner och behöver det” – jag är nöjd med mina 2500-4000 per dag ❤

    Motvind, blåst, snöyra, minus 4 grader men kändes som minus 15 😀
    Ändå hurraaaa för min 100:e dag på raken av promenader 🍾💪 Just det… ska ta och skåla för det!

    Motvind då jag gick söderut.
    Här då jag går hemåt, norrut, är det medvind.
    2700 raska steg.
    HURRA för mig!

    Skyltsöndag och JUBILEUM!

    Utmaningen Skyltsöndag, som bloggaren BP håller i trådarna för efter att Pumita slutade med den, firar 400-gångs-jubileum i dag. Vi är många som är med och hurrar!

    För min del är det här bidrag nr 388, så jag har varit med nästan från början. Det visste jag inte ens om innan BP berättade det för mig en gång.

    Det blev ingen specialskylt, och inte heller den första skylten som jag deltog med för många, många år sedan. Det fanns nämligen olika idéer kring det här hur vi Söndagsskyltare skulle fira det här.

    Men eftersom Skyltsöndag alltid varit befriat från olika regler och tvång, så vet jag att det här duger riktigt bra. Mycket möjligt är det ändå en favorit i repris, efter 388 söndagar är det inte så lätt att minnas vilka jag har haft förr.

    Här ges också några ”lektioner i finska”, som har blivit populära bland mina bloggvänner i Sverige just genom Skyltsöndag.

    Grattis Skyltsöndag, som fenomen! Och tack BP för att du förvaltar denna roliga utmaning ❤