Parker och kvällsmat

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Ni vet, som bloggare tycker man ibland att man har fotograferat allt. Man har sagt allt, skrivit allt. Det finns sällan något revolutionerande att komma med 😀

Själv gillar jag vardagsbloggar. Där skribenter delar med sig av både litet och stort från vardagen. Glädje och sorg, ibland sjukdomar och död, men ofta helt vanliga små saker från vardagen som att solen tittat fram eller någon har upptäckt en liten blomma.

Vackra vyer, fula vyer, väder och vind, naturen i alla dess skepnader. Skyltar, bokmärken, glad-måndag-bilder, träd och djur, svartvita bilder, byggnader, portar, gränder, stränder…
Allt detta och mycket till är bloggarna vävda av.

En av många parker i Lovisa. Den här ligger mellan Degerbygatan och Mariegatan.

Jag beslöt mig för att ta bilder utan att känna någon press. Fotografera där jag går, enligt mottot ”gräv där du står” 😀

Det har varit en bra dag. Saker som jag grubblat över verkar lösa sig. Det gäller att alltid försöka släppa sådant man inte ensam kan styra över. Då brukar lösningar komma till dig 🙂

Kvällen avrundas med nachos toppade med köttfärs, salsa och creme fraiche, riven ost.

Har redan hunnit nalla från plåten 😀

 

Grävjobb

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Här är det grävjobb på Drottninggatan som gäller då vattenledningar och avlopp förnyas.

… brukar man syssla med inom journalistiken, då resurser och kunskap finns. Vi gör så gott vi kan på den fronten då det gäller vår lilla tidning, men ofta räcker inte tiden och manskapet till. De flesta som jobbar för oss har ju andra jobb eller studerar.

Jag brukar tänka att det räcker till då man gör sitt bästa. Och det gör vi alla som jobbar för Nya Östis ❤

Bilden tog jag på väg till massören. Tycker att jag inte haft inspiration att fotografera så mycket, men det beror nog på att jag har haft lite svårt för att röra på mig.

I första hand var det den vanliga massagen för rygg och axlar som jag fick, men vi funderade också vad problemen jag har i ”benet” beror på. Egentligen finns den odefinierbara smärtan nu i ljumsken. Den kommer och går. Misstänker bursit. Undersökningarna fortsätter.

 

Hurraaa – kexchoklaaa!

~ Carita Liljendahl ~ 37 kommentarer

My day was made då syrran meddelade att en affär i Borgå sålde Cloettas kexchoklad. Hon frågade om jag ville att hon skulle köpa en eller två. Va?! En eller två?! Jag hade tänkt på tio stycken men bad henne hämta fem 😀 Betalade förstås för dem.

Förr kunde man köpa kexchoklad på Ikea, men nu har den inte funnits där på ett par år. Och lite lång väg är det att åka till Vanda, nio mil bort, för några chokladbitars skull.

Mmmm, kexchoklad!

Hade lite vardagsdramatik på förmiddagen. Inget jag skriver om här i det här skedet, och nu är allt lugnt igen. Men därför satt chokladen bra, och sedan köpte jag en monstera (peikonlehti på finska, direkt översatt trollets blad eller trollets löv).

Har tvingats slänga ett par växter som blivit dåliga, och då kommer alltid en ny in istället.

Ibland blir det lite tokigt…

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… även om man menar väl.

Så tänker jag ofta själv. Man skriver i all hast ett meddelande, så kort man kan, på Messenger eller i ett mejl eller i ett sms.

Jag skriver dessutom fort med tiofingerssystemet, i alla fall mejl och Messenger via datorn. Sedan märker jag att saker och ting inte var så genomtänkta, det blev fel syftningar eller annat som kunde missförstås. Fingrarna är liksom snabbare än den genomtänkta tanken…

För det mesta skrattar vi, vännerna och jag. Känner man varandra väl låter man sig inte störas.

Glad måndag! 20-01-2020

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

Jag försöker hålla humöret uppe trots att jag från och till har haft väldigt ont.
Jag misstänker ischias och ska kolla om jag får tid hos en naprapat. En osteopat ska jag besöka om en dryg vecka. Har också fått ett naturpreparat, myrsalva, via en vän. Jag är öppen för att testa allt under den väntan som det blir innan jag kan träffa läkare.

Glad måndag till er alla med denna bukett som årets luciamamma fick av luciaföljet efter deras avslutade värv.

Fina fönster, del 164

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer
Julhemmet Kuukerpalli.

Den här bilden tog jag i början av december i Strömfors då vi besökte ett av de öppna julhemmen där. Det var inte mer vinter då än nu. Därför tycker jag att det passar att publicera bilden även nu. Gröna gräsmattor finns lite varstans.

I dag är jag på supporterresa då Tor spelar innebandy i Jyväskylä. Det här är ett förhandsinställt inlägg.
För att inte börja må illa på krokiga vägar i Finlands skogar 😀 … använder jag dessa åkband på handlederna. Banden har hittills alltid fyllt sin funktion.

 

Jag for till Hawaii

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

… ni vet, värme ska hjälpa mot värk 🙂

Nå, på den här bilden är jag ännu på en bana i Sverige och puttar.

Men senare blev det lite andra vyer då vi valde att golfa på Hawaii.

Det onda i sätesmuskeln har inte helt gett med sig. Men med massören kom vi fram till att det måste vara en nerv som är i kläm eller också lider jag av bursit (slemsäcksinflammation). Har läkarbesök inbokat 30 januari i Lovisa. Om läget förvärras får jag söka mig akut till nån annan tidigare.

Eftersom jag har ont bara då och då. Riktigt förfärligt ont vissa stunder så att jag inte kan gå utan att halta, men andra stunder är det onda helt borta, och ibland gör det sig bara lite påmint… har jag för mig att det är en nerv som spökar.

Det gick ändå riktigt bra att golfa i dag. Och det var roligt. Vad ryggen säger åt ”swingträningarna” i morgon är en annan femma 😀

Min mentor Marina.

Uppmuntrad och påhejad blev jag av min vän Marina. Hon blev biten av golfflugan för några år sedan och spelar redan riktigt bra både inomhus och utomhus. Hon gav goda råd då det gällde slagteknik och vilka klubbor jag skulle använda i vilka lägen.

Chippern blev min bästa vän, alla slag med den lyckades till belåtenhet.

Det var en rolig eftermiddag. Spelat golf har jag gjort förr, utomhus och på datorn, men inte i en simulator. Så nu har jag åter gjort något jag inte gjort nånsin förr, hurraaa!

Det enda jag tänker på nu

~ Carita Liljendahl ~ 32 kommentarer

… är hur jag ska få bort smärtan som gör att jag inte kan gå ordentligt.
Jag stretchar så mycket jag hinner och kan. I dag köpte jag också Voltaren.
Har ni några erfarenheter av den?

Jag hoppas att massören i morgon kommer fram till var problemet sitter, och om vi inte kan lösa det kanske jag måste vidare till nån läkare.

Jag kan sitta, jag kan ligga, jag sover bra och har ingen ständig värk. Men då jag stiger upp från en stol och ska börja gå… DÅ känns det för j…ligt, nästan som om benet håller på att förlamas. Ischias? Nä, det lär vara så hemskt att man har ont hela tiden och bara vill skrika.