Kan man ha för många kuddar?

Konstaterade med Juha som stod och sålde på Vackerbackas lopptorg att man inte kan ha det. Ja, hans familj hade kanske just nu ett överflöd av dem – ibland behöver man röja då man ska flytta eller av andra anledningar. Då blir ju andra glada som får fynda bland en massa fina saker som fanns till salu i huset. Loppiset kanske pågår ännu någon helg under sommaren, men jag tror inte att datum har slagits fast. Det beror säker på väder och vind och hur familjen har tid att stå där och sälja.

Kudden med stjärnorna fyndade jag för två euro. Den med rosor och nitar var lite dyrare, men tror att det är ett unikt hantverk av Juhas fru Tina.

En del av utbudet på Vackerbackas lopptorg.

Har njutit mycket på min balkongoas i dag. Till och med slumrat där en liten stund. DET är nåt som händer sällan. Jag har svårt för att ta tupplurar, blir helt borta med vinden efter sådana. Men att slumra en kort stund går bra 🙂

En har nästan gett opp, en annan står i knopp. I full blom en tredje ståtlig står, den fjärde blygt sig böja får.

Heja heja tomatfamiljen!

I fjol fick mina tomatplantor blommor i början av juli. Nu syns de första små knopparna redan före midsommaren.
Dels kan detta bero på att sorten är lite annorlunda än i fjol, dels beror det alldeles säkert på att min vän Pia sådde fröna inomhus i miniväxthus. De fick starten i livet på ett soligt fönsterbräde och de var redan lite större (typ tio centimeter höga) då de flyttade till mig.

I dag har vi fotokurs som Nya Östis arrangerar för sina medarbetare. Den leds av fotografen och konstnären Linda Varoma. Ska bli roligt, intressant och lite spännande.

Efter det balkongstädning hemma, väggen under fönsterglasen måste tvättas. Det betyder att allt ska rumsteras om där, men när tvättarbetet är klart blir det fint. Då ska också tomatplantorna få sina slutliga platser. De börjar nu vara närmare en meter höga, så snart flyttar man inte dem längre.

Bägge bägarrankorna har fått blommor, här syns en av dem.

Hade nästan glömt…

… hur underbart det är att då och då äta på restaurang. Att sitta med en god vän och prata, äta och dricka gott, i fyra timmar.

Dimi äter lax och jag favoriten Eero Laaksos biff på Osteria Locale i Lovisa.

Vi hade inte träffats på ett halvt år. Olika förhinder dök upp efter julen då vi skulle ses. Sedan kom covid-19 i mitten av mars. Det dröjde nästan tre månader innan vi kunde gå ut och äta. Restaurangerna i Finland fick öppna den första juni.

Så den gåva jag skulle ge till jul åt Dimi, ett paket med hemgjord choklad smaksatt med mandel och salt – fick hon först nu. Tur att chokladen har hållbarhet till juli 🙂 På kortet hon fick med gåvan skrev jag God jul 2019, glad påsk och trevlig midsommar 2021!

Dimis efterrätt, crème brûlée med smak av citron och lakrits. Fantastiskt gott!
Jag blev bortskämd på födelsedagen (som var den 22 maj) med en vetekudde som kan värmas upp eller kylas ned. Fick också en bägarranka, choklad och en liten olivtvål ❤

Också våffeldag och nytt-blomster-dag!

Jag publicerade tidigare i dag ett inlägg om biets dag.
För mig blev det också våfflans dag! Jag beundrar verkligen Musa som i dag hade kiosken vid stranden öppen. Snålblåst och inte mer än +13 grader, senare sjönk temperaturen till +8. Inte en själ som vill ta sig ett dopp och ingen solbadar. Nästan hela maj har gått och människor behöver dunjackor och mössor.

Helt klart att man måste understöda denna företagare! Våfflan med hallonsylt och glass var god, igen en gång! Take away för den som vill ha våfflor hem, jag åt min i bilen.

Det var också osteopat-dag i dag. Eftersom läkarcentralen där han jobbade förr gick i konkurs tar han nu emot i Strömfors. Lånade bil och rattade dit, fram och tillbaka cirka tre mil.

Och så är det köp-blomster-till-dig-själv-dag!
Nu är det bara värmen som fattas på balkongen som blivit en liten djungel 🙂

En bägarranka, hoppas den blir stor!