Den här boken ”snubblade” jag över i vår härliga, prisbelönta bokhandel. Under fem års tid kan jag, om jag får leva så länge, kort svara på 365 olika frågor. Jag bara älskar sådana här böcker där jag själv får skriva in mina tankar. Första frågan för den första januari är ”Vad vill du genomföra under året som kommer?” Sedan upprepas samma fråga på samma datum nästa år och framtill 2026.
Andra frågor som här dyker upp är ”Skriv upp en sak du inte kan förmå dig kasta”. ”Är du avvaktande?” ”Vilken veckodag är din favoritdag?” ”Vem skulle du vilja lära dig känna närmare?” osv. osv.
Det är alltid lika roligt att gå in i den här affären. Personalen är kunnig och vänlig, har tid att prata med kunder som så vill. Jag köpte också Marimekko-pärmar till mitt kontor och ett par vykort med Muminmotiv.
Min tacksamhet bottnar i mycket, men just nu är jag mest tacksam för att jag inte på ett dygn fått några symptom av tredje covidsprutan. Två väninnor som tog sprutan igår har blivit sjuka i dag med feber, trötthet och huvudvärk 😦
Ser som vanligt stillsamt ut på vintriga Drottninggatan, men många rör sig med bil och pilar sedan fort in i affärerna. Tämligen lugnt är det nog ändå, vilket jag tror att beror på att en del affärer håller stängt och restaurangerna har åter drabbats av coronarestriktioner 😦 Människor håller sig hemma också för att de antingen är sjuka eller inte vill riskera att smittas av covid-19.
Verkar inte finnas ett slut på problemet med viruset, alla mutationer och varianter. Jag tror att vi har detta problem så länge som de fattigaste länderna i världen inte får vaccin. Det kommer hela tiden nya pandemier. Men vad annat kan man göra än att leva här och nu, ta en dag i taget.
I natt började jag nysa alldeles förfärligt. Var tvungen att snyta mig flera gånger. ”Snoret” är dock genomskinligt och rinner lätt. Antar att det här är något slag av lindrig variant av biverkningar av Moderna-vaccinet mot covid-19 som jag fick i går. Nysningar, torrhosta och rinnande ögon – det har fortsatt hela denna dag.
Armen, och platsen där sticket gavs, är ömt vid beröring och något styv. Men inget värre där heller.
Får följa upp det här och hoppas att symptomen går om inom några dagar. Att jag inte får feber som håller i länge osv.
Jag har inte på många år tagit influensavaccin, eftersom jag blev sjukare av dem än utan dem… Jag har också ställt mig tveksam till detta vaccin mot covid-19. Men så har jag låtit mig övertalas. Covid-19 är ingen vanlig säsongsinfluensa. Det blir liksom att välja mellan att drabbas av covid-19 eller av de biverkningar vaccinet kan ge…
Pioner som jag köpte från en affär igår. Klippte av stjälkarna och fick nytt liv i blommorna. Hoppas att de har kraft att slå ut 🙂 ❤
Jag har lite saknat den utmaningen. Det var Photo by Susan som inspirerade oss andra att delta, men nu har hon inte skrivit något sedan sommaren 2020, och jag vet inte om hon bara slutat blogga eller om något annat hänt henne.
Som sagt – jag gillade den utmaningen, och hur det än är med Susan tror jag hon tycker det är både kul och okay om vi andra fortsätter med bilder i serien. Samma som Flowers on Fridays.
Hörde på tv i dag att Åland har haft +14 grader. Inte en fin egenskap att vara avundsjuk, men LITE avis blev jag allt, för vi har fortfarande ganska mycket snö kvar. Hade väl som mest +5 i dag men blåsten gör att det ibland känns som minusgrader.
I dag är jag ändå glad för varje dag som jag vaknar frisk och så länge som nära och kära klarar sig utan covid-19.
Förlängda restriktioner är att vänta. Tycker nu redan mycket synd om företagarna speciellt inom restaurangbranschen. Man ska inte behöva hänga på varandra på barer i fyllan och villan, skrika och sjunga… Men i en liten stad, där smittspridningen är under kontroll, borde man få gå ut och äta. Med vett och etikett i bagaget, så att våra små företag överlever.
Man kunde hålla restaurangerna i de större städerna (läs Helsingfors och Åbo) stängda, för där är smittspridningen stor nu.
Ett par dagar mycket jobb kvar för att få ut våra 44 sidor i storspridningen av Nya Östis. I dag fick jag också Teams installerat och klart för användning så att vi kan börja hålla regelbundna redaktionsmöten på distans. Vi har absolut känt till möjligheten tidigare, vi är inte bakom flötet 😀 Men vi har klarat oss med telefonsamtal och mejl och Messenger.
Nu känns det ändå som att coronapandemin inte får något fort slut och inte restriktionerna om möten/träffar heller, så nu ska vi börja ha digitala träffar 🙂
Jag är ännu inte riktigt du med nya WordPress. Det är tråkigt – det förtar min lust att blogga. Men jag har inte tänkt ge upp ändå, inte låta WP:s ändringar slå ner mig.
Ena stunden har vi sol, men den varar bara någon minut. Sedan tornar mörka moln upp sig vid horisonten, det börjar blåsa. Jag har kutat in och ut med tomatplantorna, men kanske måste ge mig och bara lita på att de klarar det kyliga vädret då jag ändå har inglasad balkong.
En liten gnutta sol, en kort stund, över mina kära tomatplantor.
Den här märkliga covid-19-våren har fått mig att tänka på allt möjligt. Det är tråkigt att restaurangerna inte har fått ha öppet i maj, men från och med första juni borde de få öppna. Ser man till vädret skulle uterestaurangerna ändå inte ha haft många kunder i en liten stad då vädret varit kallt och nyckfullt.
Jag har haft nästan ledig dag i dag. Skrivit ett par artiklar, räknat arvoden för två tidningar, gett ut ett par texter.
Och så har jag gett mitt stöd till denna kampanj. Man kan inte hjälpa alla man skulle vilja hjälpa i en kris, men alla kan hjälpa någon.
Utsikten från min balkong mot nordost, samtidigt som den andra bilden med de mörkare molnen togs.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 