glass

Nåja! En bild från utevistelsen 😂

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Detta är Affogato köpt hos Il Duo. Lokalt tillverkad artesanglass, på italienskt vis. Vaniljglass som simmar i espressokaffe. Kan det bli godare? Inte om du frågar mig.

Här satt jag ensam och belönade mig efter att jag fått ett läkarbesök gjort. Inga andra kunder vid glasskiosken just då tyvärr. Är det så att +15 grader och mulet inte är glassväder för alla? Tyckte inte alls att det var kallt.

Läkarbesöket, ja. Där hade jag också kunnat ta foton, men jag är kanske lite för diskret för att göra det ändå.
Jag behövde förnya ett recept och Joonas på Fenix läkarcentral var mycket trevlig. Kan rekommendera honom för vem som helst.

Tidigare gick jag som företagskund hos Mehiläinen, men nu kan jag inte längre gå hos min omtyckta Vesa där. Han kanske har gått i pension, vet inte. Hur som helst jobbar han ofta på andra orter och han tar bara emot företagskunder, så det blev ett byte därför.

Och så ett par bonusbilder. Bed & Bistro i Strömfors bruk och bilden härunder är från kafferosteriet och kaffebaren på samma område.

Jag har skrivit Hemestertips om bruksmiljön till Nya Östis och det ingår i tidningen imorgon, den 23 juli.

Favoritdrycken, det som allt liv behöver

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… men ska jag välja en då jag är med i utmaningen Hoppa på tåget, så är det vatten.

Jag dricker vatten till frukost och längs med dagen, en liter eller två minst. Lite svårt att hålla koll, men jag har många halvliters glas.

Sedan gillar jag Hartwalls lonkero, ett slags longdrink som har en alkoholhalt på antingen 2,6 eller 5 procent.

Kaffe dricker jag bara då och då, om någon annan kokar. Ljusrostat eller vanligt ”svart kaffe”, utan socker och mjölk. Espresso tillsammans med glass, då det numera finns en sådan variant hos Lovisaföretaget Il Duo. Jag minns inte namnet på portionen, men det är nåt på A. Du får espresso i en liten pappmugg och väljer själv vilken glassboll du vill ha i muggen.

Vad annat dricker jag? Ibland färskpressad apelsinjuice, mer sällan iskaffe men det är ju väldigt gott.
Väldigt sällan te, nästan aldrig mjölk. Inte öl heller.
Känner jag mig frusen och förkyld kan jag dricka varmt vatten med honung i.

Men absoluta favoritdrycken är vatten. Det behöver inte vara iskallt, rumstempererat går bra. Något där mittemellan är bäst.

Och äntligen kom den…

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Ni vet den där sången ”Och äntligen kom den. Och jag fick rå om den. Då gömde jag. Små sommarminnen gömde jag. Maskros som tändes. I solen som brändes. Gömde jag.

Jag menar förstås solen och värmen. De återvände igår på eftermiddagen, så att vi kunde sitta ute på väninnorna och äta på Degerby Gilles terrass. Rekommenderar platsen å det varmaste. Fantastiskt god mat och bra personlig service, även på svenska.

Glass med säsongens bär och kolasås till efterrätt.

Elisamatilda med Fem frågor har semester. Kanske frågorna dyker upp senare, om inte, så återkommer hon efter att hon haft några härliga dagar på Åland.

Här utlovas mer värme imorgon och på söndag, +26 – 28 grader, vilket jag vet att många tycker är i varmaste laget. Men några dagar ska vi stå ut. Och jag brukar säga till mig själv… vi har 365 dagar om året och om ens trettio av dem är extra varma, så försök klara det. Tids nog blir det mörkt, blött och kallt igen, och det brukar hålla på länge.

Stora sommarnumrens tid

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Igår kom Kurirens stora sommarnummer ut, och där finns ett reportage från Lovisa som jag har skrivit.

Överlag är det nu de dubbla sommarnumrens tid för många tidningar.

Nya Östis hade också ett sådant nummer den 18 juni och nästan tidning kommer 2 juli. I sommar-NÖ skrev jag bland annat om Samir som drabbades av TBE. En fästing som bar på viruset, och som gjorde vältränade Samir nästan oförmögen att gå. Han fick starta från noll med det mesta och var länge beroende av andra. I dag, sex år senare, mår han bra, men han har också fått förlikas med tanken att aldrig bli i lika god form som han var innan han blev sjuk.
Lösnummer av NÖ kan köpas här.

I Nya Östis 18 juni ingick också mitt och kollegans Monicas glasstest 🙂

I går hittade grannen de första smultronen i odlingsspalten och jag fick såsom traditionen påbjuder också ett. I NÖ den 9 juli borde ett reportage ingå där jag intervjuat Ordodlaren, kollegan och ”gamla” läraren från min gymnasietid, Märtha. Hon sover utomhus så ofta det är möjligt under hela sommaren, och reportaget handlar om det.

Glad måndag! Bättre sent än aldrig 😉

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Jag har jobbat hårt i dag, för jag är inte ännu pensionär 🙂

Efter jobbet tog jag en cykeltur till Stenparken tillsammans med grannen och där njöt vi av sommarens fina väder.

En sydöstlig bris svalkade lagom, och vi kollade en mås som vaktade sin unge, men som också helt tydligt förstod att vi inte utgjorde någon fara och därför anföll fågeln inte oss.

Tidigare på eftermiddagen åt vi glass med mamma vid Skeppsbron och bjöd henne på kaffe.

Glassportionerna på bilden avnjöts ändå redan igår, då jag hade förmånen att göra det som en del av ett jobb 🙂

Igår fick jag också hedersuppdraget att ta hand om detta mjukisdjur, då ägaren hade fullt upp med annat.

Med dessa minnen från igår och en bild från i dag önskar jag dig en härlig måndagskväll.

Imorgon fortsätter jag jobba, och jag är tacksam för att jag ännu orkar göra det och får olika uppdrag.

Bloggen blir lite lidande då och då, med halvfärdiga uppdateringar, aldrig de bästa bilderna eller uppdateringarna… men, jag hoppas ni som läser min blogg får något ut av allt ändå 🙂

Hur var det nu med kameran igen…

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Den skulle ju vara med överallt. Och jo, den är ju det, då jag jobbar. Men att ta dom där andra bilderna…

Tycker att de flesta av mina bloggvänner visar så många trevliga foton och skriver intressanta texter.

Själv känner jag mig håglös och tom på idéer. Det är väl det som kallas bloggtorka. Något vi alla som bloggar drabbas av ibland.

Kanske det går över.

Jag tar många foton då jag jobbar, men jag vill inte på förhand avslöja vilka jobb jag har gjort.
Flera artiklar kommer i tidningen först om några veckor.

Glass hör sommaren till. Efter en regnskur tittade solen fram och då passade en kollega och jag på att äta glass.

Idag kom sommaren ändå lite av sig då det började regna och temperaturen föll till +10 grader. Regnet har dock varvats med sol, tack och lov har det inte handlat om ihållande regn. Och regnet behövdes, det är skönt att få hjälp med bevattningen av odlingsspalterna.

Ny energi imorgon? Hockey-VM går då in i ett avgörande skede med vinna eller försvinna-match för Finland mot Tjeckien.

Bildkavalkad från veckan som gått

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Dags för Veckans foton, Skyltsöndag och Färgsprakande november.

Här sprakade det ännu av färger, i onsdags med mycket gult. Nu regnar det och blåser också så jag tror att de flesta löven har kommit ner.

Lite färg på vita glassen serverad hos Ajuri i torsdags. Chokladsås och en ätbar blomma.
Tapastallriken som jag delade med Moa glömde jag ta foto av.

Skyltbidraget är från en innebandyresa till Tammerfors tidigare i i år.
Ladda din bil med ABC-mobilen. Genom att ladda samlar du S-Bonus.

Ljus till kära pappas grav igår på alla helgons dag. Nytt här är också ljungen som är gulfärgad och lyser upp tillsammans med blommorna och löven i höstfärger, gjorda av tyg.

Regnig måndagskväll utanför mitt hem.
Mycket man ser genom linsen på en vecka. Blev foton överstående också.

Även idag är det blött ute så nu är det åter dags att elda. En kär sysselsättning.

Utmaningen Veckans foton basar Nacka-Åke för.
Färgsprakande november-foton inspireras vi till av LillaSyster.
Skyltar i massor fanns förr och ibland även ännu hos BP-Konst eller Konstigt, och traditionen lever vidare hos Professordeutsch-Christian.

Läckert för ögon och för gom

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Förrätt på restaurang Ajuri. Burrata och pestotomat. Verkligt gräddigt god ost och en njutning för såväl öga som gom.

Bilden tagen från terrassen.

Här används lokala råvaror, allt från blommor till ostar, kött och glass. I detta fall företaget Il Duos gräddigt goda vaniljglass. Vi hoppade över huvudrätten eftersom förrätt med efterrätt var mättande nog.

Kvällen var lagom varm, +20 och sol, en frisk bris drog över staden då och då. Kvällstidningarnas löpsedlar hotar med ny värmebölja. Kommer den, så är det ok, jag är beredd!

Annars var det i dag som vanligt hjälpa-mamma-dag och då kändes det härligt med en avslutning i goda vänners lag. Vi hade inte setts på typ fyra veckor, så vi hade en hel del att ventilera 😀

Hgsh, glassen åker i cykelkorgen

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

I min kategori Hur galet som helst är det i dag glassen som i cykelkorgen åker hem från kiosken. Det hade varit svårt att cykla med en strut i handen. Det var inte så varmt ute, bara +12 grader, så glassen klarade den 150 meter långa turen galant!

Kvällens selfie blev också lite hur-galen-som-helst, eftersom tomatplantorna inte är mer än 10 cm höga. Här på bilden ser pappstickan jättestor ut, den har information om vilken planta det är frågan om – alltså så att kunden visste vad hen köpte.

Har varit en bra dag. Började med att jag skrev två artiklar. Sedan dagbok och andra dagsrutiner, och Finland som besegrade Lettland med 2-1. Målen avgör, men Lettland hade nog hand om spelet och sköt mycket flitigare mot mål än Finland gjorde. Så vi får vara glada för de tre poängen.

Gjort favoriträtten nachos som går snabbt. Väntar nu på att eurovisionen ska börja. Få se om jag orkar vaka till halv två i natt… varför måste dessa shower visas så sent? Kan de inte börja klockan 18 😂 ?

Glad måndag och svar på bilfrågor

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Slår i dag ihop på två utmaningar i ett och samma inlägg.

Glass med smak av choklad och apelsin, toppat med citronmeliss, jordgubbe och blåbär. Det gjorde min torsdag glad men kanske också gör din måndag glad. Efterrätter ska ses som en del av livets goda, för dem som kan och vill äta sådana. Att vi inte är för stränga mot oss själva och säger ”nej tack, jag ska nog inte äta någon efterrätt med tanke på min vikt” 🙂

En arkivbild från 2018 blir det för att illustrera veckans Varför/Därför som handlar om bilar.
Det är Klimakteriehäxans utmaning och för en gångs skull kom jag ihåg att delta redan i början av veckan.
Bilden tog jag utanför huset där jag bodde innan jag flyttade hit som jag bor nu. Det var Lovisa Historiska Hus då och massor av bilar på gatorna i stan.

Varför har jag (bil)körkort? 
Därför att jag tyckte det hörde till att ta ett fastän jag inte hade bil då jag fyllde arton. Senare har jag ägt bland annat olika Volvobilar och en BMW.

Varför minns jag inte första bilturen på egen hand med nytt körkort?
Den första, inte på egen hand, fick jag göra med morbror Boris bil och han var med. När jag sedan körde första gången på egen hand minns jag inte.

Varför vill jag inte köra bil i vänstertrafik?
Det skulle kännas otryggt helt enkelt.

Varför byter jag inte bil till en miljövänligare som går på el, eller åtminstone en hybrid?
Därför att jag inte äger en bil, så jag kan inte byta. Men även om jag skulle ha en egen bil skulle den vara bensindriven, min lånebil är en sådan.

Varför tvättar jag bilen ganska sällan? 
Därför att det just nu inte är någon idé att tvätta den då det ännu dammar fruktansvärt på vägarna. Och för att jag inte äger bilen jag ibland kör med. Men jag tvättar den ändå, låt säga, minst två gånger varje sommar. Antingen i tvätthall där det finns maskin, eller spolar av den med bara vatten från slang utomhus.