Så här års kliar det ju i fingrarna för många som vill så frön, och de flesta är väl redan sedan ett bra tag tillbaka igång med sina odlingar i små växthus inomhus till exempel.
Jag har hittills nöjt mig med lökar till påsk och i dag köpte jag en Mårbackapelargon och gula penséer.
Jag förde cykeln till lokala sporthandeln för vårservice och sneddade över torget på väg hem tillbaka. I snålblåsten stod försäljarna tappert där, det är bara runt +6 grader och kall vind, men de är ju luttrade 🙂 Än är inte sommaren här, men varmare ska det bli åter nästa vecka. Det är på många sätt bästa tiden nu, då vi har våren och sommaren framför oss.
Efter väninneträffen igår tog jag en liten extra promenadsväng för att få saldot av steg fullt för dagen. Jakob Forsellsgatan har vi här, bilden är tagen strax efter klockan 19.
Vardagslycka är vårväder med 15 plusgrader och blå himmel. Det känns nästan för bra för att vara sant efter vår långa, snörika och kalla vinter. Nu ger solens strålar en rejäl skjuts åt snön. Adjö vintern, du har gjort ditt nu!
Över 4000 steg med en väninna är också vardagslycka och 1518 under dagens andra aktiviteter gjorde saldot för dag 194 av promenader. Hade stavarna med och blev faktiskt svettig i sista motlutet på åsen 🙂 Här befinner vi oss i närheten av campingen.
Funderar ibland på hur jag kunde förnya min blogg, men kommer allt som oftast fram till att det är lättast att skriva om min vardag. Den är inte precis sprittande, bjuder inte på så mycket spännande. Eller kanske jag inte alltid ser det som läsarna tycker skulle vara annorlunda och kul. Bloggtorka lider jag inte av, men tycker ibland att jag inte har nåt extra att komma med.
Så jag tar tillsvidare ingen stress kring det här. Kanske det blir snäppet roligare och mer intressant då jag åker på läsarresan i början av maj och får in lite bilder från Österlen, Danmark och Tyskland.
Lovisa stad har åter skapat en trevlig plats, denna gång i närheten av våra gamla bastioner. Jag valde att ställa mig lite skymd bakom påskharen. Barnasinnet är ju det sista vi människor ska mista.
Vi verkar få ett underbart väder till påskhelgen. Jag har vädringsfönstren öppna och hör hur bilarna ännu kör med nabbdäck. Gatudammet yr, men snart ska även det otyget, såsom snön 😂 vara ett minne blott. Fåglarna kvittrar i alla fall i högan sky 🥰
Kan man bli annat än både rörd och glad när man ser dessa prydnader?
Med enkla medel går det att få till stånd fin vårstämning.
Skärtorsdagshälsningar till er alla! Jag brukar skämtsamt ibland säga såsom finnen som tog fram kniven (citat jag hört då jag bodde i Sverige): ”Jag ska inte skäära, paara rispa”. Och han säger det inte med sje-ljud utan med SK-ljud såsom i ordet skulle eller skare 🙂
Över skaren hoppade haren. Glad stundande påsk till er alla!
Fördelen med snöblandat regn och slask är väl att det äter upp den gamla snön? Vackert är det ju inte direkt här just nu, och ställningarna för valaffischerna gör inte helheten snyggare 🙂 Men jag förstår att tyngder behövs för att ställningarna inte ska blåsa omkull eller kunna vältas med avsikt av vandaler.
2970 steg i dag. Med nio dagar kvar av mars månad har jag förhoppningar att komma över 100 000-strecket. I dag har jag promenerat 173 dagar i sträck.
Igår var det ganska fint väder på dagen men mulnade till lite då väninna AB och jag gjorde en sväng i gamla stan och längs Strandvägen. Omväxling förnöjer för mig som annars knatar gata upp och gata ner i närheten av hemmet.
Inte så mycket att berätta om den här dagen mer än att jag jobbat från 9 till 17.30 och haft paus bara för att skjutsa mamma till pensionärsmötet. Onsdagen är sista hetsiga produktionsdagen innan Nya Östis kommer ut, eller den trycks ikväll och delas ut imorgon till de flesta prenumeranterna. Beroende på var i Finland eller ute i världen som de bor kan de få vänta en dag eller fler på tidningen.
Vi hade en gång en prenumerant i Afrika. Hon sa att hon kunde få flera tidningar på en gång och de var ju då flera veckor gamla. Men lyckan över att få läsa artiklar från hembygden var alltid lika stor.
Imorgon ska jag börja packa för Sverigekryssningen och på fredag bär det av om vi får behålla god hälsa.
… men kanske lite intressant ändå. Från dagens promenad, del två. Sneddade över torget och knäppte den här bilden av den stora snöhögen som finns där 🙂 Vårstädningen har ändå påbörjats i Lovisa och det betyder att stora snöhögar som innehåller sand och annat skräp forslas bort. Vi kan inte vänta tills solen och värmen gör jobbet. Förklaringen finns här.
Trees on Wednesdays! Har inte tidigare ens lagt märke till att det finns ett par ståtliga tallar vid Tokmannis parkering 🙂
Ikväll har jag följt fullmäktigemötet via strömning på nätet, bara med ett öga dock eftersom jag inte behöver skriva om det den här veckan.
Vi har fått in ett vårtecken till Nya Östis Facebookgrupp. Blomman vintergäck, som gäckar vintern och tränger sig upp fastän vi ännu har snö. I dag har vi haft sol och några plusgrader så snön smälter, långsamt men säkert.
Såsom jag tidigare sagt – längre ljusare kvällar, lite varmare väder, mindre halt underlag… gör mina promenader aningen längre. 4406 steg i dag 💪
Promenaddagen delades upp i två pass. Några raska steg blev det inte, bara här och där under sträckor på tio meter. Annars var det säkrast att trippa fram, fastän jag hade Ice Bugs. Knappt 2800 steg, men jag är nöjd – med tanke på regnet, blåsten och halkan.
I natt kom det tio centimeter snö och var minusgrader. I morse regnade det och som bäst har det varit +5 grader, men jämngrått hela dagen. Extremt halt på många ställen.
Jag borde ha fotat de fina fem röda rosor jag uppvaktade en kollega med i dag, å understödsföreningens vägnar på en 50-års dag. Men det glömde jag. Det var ändå dagens ljuspunkt, att få en pratstund och krama om varandra.
Inget muntert uteväder men frisk luft blev det. Resten av kvällen stannar jag inomhus med levande ljus, teve, pussel, tidningar och böcker.
Plötsligt ser jag två plirande ögon i mitten av snöhögen. En stor näsa också.
Solen skiner från en klarblå himmel, det är dripp och dropp och ett par plusgrader. Jag får för mig att jag ska gå till trappan som tar mig från Backgränd upp över stock och sten till Östra Åsvägen. Där började mina promenader den första oktober.
Jag tar stavarna med mig och knatar iväg längs Alexandersgatan ner till Drottninggatan. I mitt stilla sinne tänker jag att trapporna nog varken sopas, skottas eller sandas under vintern. Mellan lördag och söndag fick vi också tio centimeter snö till.
Mycket riktigt. Jag har startat från gränden där nere vid det gula huset. Här finns ännu inga trappor men några typer har ändå gått här före mig eftersom det finns en stig. Har dom klarat det ska väl även jag göra det?
Jättebra att jag här inte visste, och inte ens tänkte på, vad som väntade mig högre upp. Med stavarna som stöd, och stundvis även med räckets hjälp, hasar jag mig uppåt steg för steg. Jag borde ha räknat trappstegen, men å ena sidan såg man dem knappt, och å andra sidan krävdes full koncentration för att hålla sig på benen.
Viloplats? Ja, kanske på våren, sommaren och hösten, men nu fanns här 30–50 centimeter snö.
Halvvägs upp hade jag ändå den här utsikten, och det var värt besväret att ta sig hit.
De tre sista avsatserna uppåt. Här finns ännu räcken på bägge sidorna, men det var nog inga trappor att tala om, de hade snöat igen.
Riktigt sista biten upp fanns ett räckte endast på vänstra sidan. Det var brant och det var halt. Jag vågade inte hurra för mig själv innan jag på darrande ben hade kommit över snövallen vid gatukanten och ut på Östra Åsvägen.
På ganska svaga ben tog jag mig långsamt ner för Östra Åsvägen där det ställvis var så mycket snö att bara en bil får plats.
Jag tänkte att det nog var ett slags vansinne att göra det jag gjorde. Men jag klarade det, med lite styrka och mycket envishet. Kanske snart sex månaders daglig träning gjort sitt, även fastän jag inte tränat som en elitidrottare.
Totalt 3693 steg i dag, 21 procents aktivitet på klockan och min 163:e promenaddag på raken sedan starten i höstas 💪😎☀
Delade upp arbetsdagen i dag så att den började med tre timmar administration och mejlhantering. Sedan hade jag massage. Efter den angenäma behandlingen gick jag till Bistro Kronan för att köpa holländsk ost, fikonmarmelad och praliner. Därefter gick jag hem, hade promenaden för dagen då avklarad.
Tog bilen, åkte ut till Hardom Bröd för att köpa lokalt lantbröd. Sedan en sväng via Galleri Emelie (bilden) vid Saltbodtorg. Tyvärr missade jag Anette Sundströms utställning No filter, den hade slutat den 4 mars. Men den hade haft många besök. Köpte istället två stora vykort av Kristina Elo som är konstnär och mamma till Mimosa Elo som har inramningsverksamhet i anslutning till galleriet.
Kråkan, räven, haren och många andra härliga figurer, fina stilleben och tavlor, har Kristina skapat längs åren. Jag gillar kråkan som sitter och käkar pajer, bullar eller vad det nu må vara och dricker saft eller en har en drink framför sig 😍
Fortsatte jobba lite då jag kom hem, men brukar försöka hålla tempot nere kring fem timmar på fredagarna.
Fick i dag ihop 3500 steg och på mars månads tio första dagar är jag redan uppe i totalt 36 018 steg. Det bådar gott för att jag ska kunna komma upp till över 100 000 på en månad, för första gången sedan jag började promenera i oktober. I dag var det dag 161 på raken💪!
Så vad gör jag nu? Har ätit en pralin. Högg nyss in på osten och marmeladen. Köpte ett Sauvignon Blanc vin så den flaskan öppnas också snart.
Njuter av livet och det vackra vårvädret! Vy från promenaden, Karlskronabulevarden, då jag gick hem från massagen.
Hur galet som helst! Jag har ju sett Mårran-formationer lite här och där genom åren. Hittade den här figuren igår under min raska kvällspromenad. Det var faktiskt ljust ute ännu då, så Mårran skrämde mig inte 🙂
Resultatet av förra helgens snöfall. Nånstans ska den ju skyfflas då den ska bort från gator, torg och trottoarer. I går kom det mer snö, men solen gör sitt nu för att äta upp det som kommer. Vi ska dock få kallare väder. Prognoserna utlovar -16 till några nätter och -4 om dagarna, så här väntar vi nog flera veckor på vårens riktiga ankomst.
Köpte tulpaner i glädjeyran efter besöket hos läkaren. Tacksam för att det gick så bra. Han sa inget om min övervikt, frågade inget om mat- och alkoholvanor, pekade inga finger. Sådan ska en läkare vara!
Redigerat, senare: – Läkaren frågade om jag vill veta vad jag kan göra för att få ner trycket. Jag svarade ja! I rättvisans namn bör ju detta skrivas så att läkaren inte uppfattas som nonchalant och dålig. Han lät via datorn skriva ut några papper och vi läste dem tillsammans.
Men så där annars – jag menar, såsom jag tidigare sagt, jag har en våg hemma, jag vet att jag ibland äter och dricker ohälsosamt. Ingen behöver säga det till mig.
Men sedan var det inte utan stolthet jag nickade igenkännande och sa att jag gör det läkarna tycker är viktigt att göra. Låta bli att röka och ta minst en rask promenad på 30 minuter per dag. Så jag uppfyller i alla fall DE måtten 💪😍
Min blodtrycksmedicin förnyades och betablockeraren som håller hjärtat lugnt får jag ha kvar. Jiphei!
Två raska promenader i dag för att få 3076 steg. Under den andra promenaden förde jag det här kortet till postlådan. Jag behöver ofta ett mål för mina promenader, annars är det trist. Kortet far iväg till Tyskland, som ett postcrossingkort.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 