Jag tror att jag ska dra till Fresno i kväll, ett trevligt ställe där man kan njuta av nachos och vin eller något mera matigt.
Lovisa
Det finns hundra bollar…
… i ett 100 grams paket med små mozzarella-ostbitar. Så nu vet vi det 😀
Köpte av misstag pain riche med vitlökssmak i går, men jag gillar vitlök och tror att det blir jättebra nu då jag gör bruschetta-mozzarella. Utöver bröd och smör använde jag tomatbitar, mozzarellaost, torkad basilika och balsamicosås med smak av granatäpple.
Ledig dag och trevligt att besöka vår välförsedda bokhandel i stan. Jag sprider gärna info om Lovisa via postcrossingen. De här motiven från Skeppsbron gillar jag. Nästan så att det målade är trevligare än fotot!
Och så blev det en liten bok av cancerläkaren Peter Strang. Hur insikten om livets korthet kan tydliggöra nuet och dess möjligheter.
Hur ser en arbetsdag ut hemma hos mig?
Officiellt börjar min arbetsdag 9.30 och slutar 17 om vardagar. Men riktigt så enkelt är det ändå inte. Jag får många mejl, textmeddelanden och kontakter via Messenger som har med jobbet att göra – alla möjliga tider på dygnet.
Jag försöker lära mig att jag inte behöver svara på alla genast 😀
Samtidigt har jag fått tack för att jag är snabb på att svara och att jag är tillgänglig då det gäller tidningsjobbet. Så det är en balansgång.
Vissa dagar jobbar jag hemma hela dagen. Andra dagar är jag ute på fältet. I dag var det bokslutsinfo på stadens rådhus. Det är alltid en utmaning att skriva korta och intressanta texter om just sådant. Att inte tycka att allt måste med, att inte fylla texten med siffror.
Jag försöker tänka på läsaren. Vad vill hon eller han ha? Hur mycket orkar läsaren ta till sig?
Efter ett info går jag hem och börjar skriva artikeln. Ibland gör jag först en kort webbversion.
I dag tog en ung blivande frilansare kontakt. Sådant känns belönande för mig. Då jag inser att Nya Östis har en framtid, att det finns unga personer som ser den lokala tidningen som en möjlighet att lära sig något nytt och att samtidig tjäna en liten slant.
Lite sol på balkongen
… men ingen värme att tala om. Plus fem grader som max i dag, mycket blåsigt. Men det doftar vår här och där som jord kommit fram. Ändå har vi nog snö kvar än på många ställen, och personligen har jag varken fått syn på krokusar eller snödroppe.
Klockan 18 ser det ut så här på balkongen. Kvällssolen börjar alltså hitta hit 🙂
Parkeringsplatsen vid församlingsgården och före detta bibban. Som ni ser, än finns det snö både här och där.
Jag kämpar på med pusslet här hemma. Tålamodsprövande då alla bitar som återstår går i nästan samma nyans. Nyligen hittade jag plats för tre bitar. Tiden som krävdes var en halvtimme… 😀
I kväll ska jag kolla ett av mina favoritprogram. Bingolotto!
I morgon lär det bli full fräs på tidningsfronten igen.
En mycket bra dag – tacksam!
I morse kände jag på mig. Det här kan bli en bra dag.
Jag lyckades sova tio timmar. Jag hade inga måsten som väntade.
Gårdagskvällen blev lyckad med god biff, pepparsås, wokade grönsaker. Härefter beställer jag mindre portion av potatisar och på separat liten tallrik (vilket är möjligt på Fresno i Lovisa). Jag gillar nämligen inte då pommes frites blir mjuk i såsen och då biffen ligger på potatisarna så att det är svårt att skära i den.
I dag har jag hunnit och orkat med mycket hemma. Sådant som jag på grund av energikrävande konflikter tidigare inte orkat med, och sedan kom dunderförkylningen. Men i dag har jag orkat besöka affärer för nödvändiga uppköp med en väninna. Jag har också orkat städa lite.
Ett projekt är att få ordning på dagböckerna. Jag vill ha dem tillgängliga i lådor, vilka också ska gå lätt att flytta då jag städar i mina skåp.
Faran med att börja städa bland dagböcker är att jag börjar läsa dem!
Bara genom att bläddra i några av dem, ägna en halvtimme till det, fick jag ändå insikter om sådant som tänkt på, varit orolig för, känt glädje över och planerat de senaste tre åren.
För att inte tala om då jag bläddrade i över tjugo år gamla dagböcker…
En sådan resa jag kunde göra om och om igen om jag ville. Och så mycket jag skulle ha förträngt och glömt om jag inte hade mina kära dagböcker!
Blåsig men solig dag
Det har varit soligt och fint hela dagen, men väldigt blåsigt. Sanden som ännu inte sopats bort från alla gator och torg yrde runt i små tornados när jag gick till massagen.
Helt frisk är jag inte ännu. Blir andfådd med slemmet i halsen… så det gäller väl att ta det lugnt ännu. Ska ändå ut och äta i dag, behöver få riktigt mat mellan varven.
Den här tiden på året är det så fint då solen lyser in och bildar fina skuggor på väggarna. Dem kan jag inte få nog av.
En kväll i kvinnors sällskap
… firades på nyligen öppnade restaurangen Fresno i Lovisa.
Jag tror att personalen överraskades av populariteten och inte hann med i alla svängar, men det må vara den förlåtet. Det är inte lätt att räkna ut hur många som går ut den fredagskväll i en liten stad eller vem som äter och dricker vad.
Jag och väninnorna var på en privat tillställning och den drog ut på tiden och blev så härlig att vi får vänta med att testa a la carte, nästa fredag! Eventuellt lunch måndag, tisdag, onsdag eller torsdag 😀
Hur som helst – vi verkar ha fått en härlig ny restaurang till stan, och inte nog med det. Senare i vår öppnar en till, med italienskt på menyn.
Trollen jagar oss
Vi skulle behöva duktiga Trolljägare i Finland också.
I Sverige gör dom ett bra program, Trolljägarna, där programledarna letar upp troll och konfronterar dem. Ofta är trollen helt vanliga människor. En del av dem ångrar sina elaka, anonyma utspel – men andra saknar helt vett och etikett, och särskilt saknar de empati. De tycker att de har rätt att skriva och göra vad som helst.
Nu har jag och en del av mina bloggvänner i Sverige som skriver via WordPress anmälts av någon på Facebook, då vi länkat våra inlägg via denna sociala kanal. FB har inte brytt sig om att ta reda på om innehållet är stötande, såsom anmälarna (trollen) påstår utan blockar direkt vår möjlighet att länka upp via FB.
En gång anmälde jag en sida/grupp på FB. Den hette något i stil med ”Låt oss ta livet av Alexander Stubb”, han var på den tiden utrikesminister i Finland. Facebook svarade mig rätt fort att man inte såg något som var fel eller som stred mot deras policy med denna grupp.
Jag skriver ju mest om mig själv, mina innersta känslor, mitt privatliv, mina resor, prylar och växter jag köpt osv. Jag visar bilder från Lovisa, olika vyer och byggnader. Som det här fina trähuset på Alexandersgatan.
Det tycker trollen inte om.
En glad korvgubbe!
Lovisa har åter fått en gatugrill, en mobil vagn som några dagar i veckan finns på torget.
Jag beundrar folk som orkar hålla på, för visst är det tungt att stå och sälja grillmat till halv fem på morgonen om fredagar och lördagar!
För mig är det kul att då och då komma ut och göra intervjuer. Mycket av mitt jobb handlar ju annars om planering, textredigering, mejlhantering och mötesförberedelser. Men som sagt, ibland är det viktigt att ge sig tid att få träffa folk också. Och i dag fick jag träffa en glad korvgubbe 😀
En bra och ganska lugn dag
I morse undrade jag varför mejlkorgarna inte hade drabbats av översvämning. Telefonen ringde inte heller i ett 😀 Och då kom jag på det, de flesta firar sportlov i vår region nu.
Många har rest till fjällen eller söderut, andra häckar hemma och har det skönt. En bra och skön dag blev det också för mig, med lagom arbetsbörda.
Hade ett möte på Café Favorit i dag. Utsikten från cafeterian är fin, den gamla apoteksgården i hela sin prakt. Och där borta till höger, rådhuset.
Kunde sluta jobba redan halv fem. Tillredde nachos i ugnen, satte mig vid pusslet och hittade åter rätt plats för ett tjugotal bitar.
Kvällarna blir längre och ljusare. Jag kollar platsen för solnedgången varje dag som solen syns. Snart, snart når en strimma av den min balkong ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 