Kräftor, räkor och brasa

I går hade vi kräftkalas med Pia, Robin och Minna.
Jag som inte äter kräftor fick en jättefin räkmacka med majonnäs, sallad och kokta ägg.

Det var en mycket rolig fest med många glada skratt. Inte minst vad gällde kräftorna från Egypten. Skalet var hår, men innehållet gott, sade dom som åt. Ibland strittade en del av kräftan iväg under behandlingen, men ingen fick en klo i ögat 🤣

Själva innehållet tycker jag också om, egentligen. Men jag tycker inte om allt besvär man ska ha innan man kan få ut nåt att äta från djuret. Det är ett sådant otroligt pillande och kladdigt ävenså. Men det lär ska vara just det som är själva grejen 🙄😆

Nästan svarta var kräftorna och det slängdes några skämt om det också, men det kan jag inte skriva här 😀
Den finaste räkmackan! Tusen tack för arrangemanget Pia och tillsammans gör gästerna festen! Får gärna bli en tradition!

Små våffelmästerverk

Räkor, majonnäs och dill, mozzarella, tomat och basilika.

Våffeljärnet har nu använts en gång. En väninna var på besök och hon har inget emot att blanda smet och pynja med sådant här.
Järnet visade sig inte vara av bästa möjliga kvalitet, men våfflorna blev goda ändå. Det gör inte så mycket att de inte är frasiga då man ändå sätter salt tilltugg på. Däremot ska en våffla med sylt och grädde vara frasig.

Jag behövde inte sköta disken heller. Har diskmaskin, men ett våffeljärn ska man ju inte diska där 🙂

Helt underbart

… att få sitta och prata med likasinnade vänner. Då finns det utrymme att diskutera allt från de jobb vi redan har, till projekt som vi kanske börjar hålla på med tillsammans.

Det är också skönt att låta diskussionen ”rönsyillä” som man säger på finska. En ungefärlig översättning är att man tillåter pratet få en massa utlöpare, sidospår – typ det ena ger det andra, utan att någon blir störd av det. Således blev det mycket prat om gamla minnen också 🙂

Och för mig var det helt underbart att få äta något gott tillsammans med två andra personer. Att sitta och äta ensam är inte samma sak. Att tillreda något till bara sig själv är inte heller samma sak.

Lyxigt blev det, fastän salladen i sin enkelhet görs så att man häller upp en påse med salladsblad på ett fat. Sedan krossar man krutonger, lägger på tinade räkor, färdigt skivad ost (parmesan eller annan som finns på påse), dressing, vindruvor, havssalt och peppar.

Och blommor fick jag också.
SÅ tacksam denna kväll ❤

Choklad-ost och några bilder från helgen

Säkert mycket bra att använda i bakverk.
Säkert mycket bra att använda i bakverk.

Lite smygreklam blir det ju, men då vi såg den här osten i affären tänkte vi – vad smakar den måhända, choklad javisst, men ostchoklad? Helt gott faktiskt, men man glömmer fort att den har med ost att göra, den blir mer som vilken chokladkräm som helst.

I dag har jag också skrivit ett blogginlägg på arbetsbloggen. En av Hufvudstadsbladets redaktörer tycker det är opraktiskt att självständighetsdagens bal i år arrangeras i Tammerfors. Jag tycker att vår presidents beslut var bra!

Och så avslutningsvis en liten bildkavalkad.

Fick de här blommorna av svärmor och svärfar från Sverige för en dryg vecka sedan. De är fortfarande så här fina på balkongen. Jag har inte vattnat dem, de lär bara bli rangliga då.
Fick de här blommorna av svärmor och svärfar från Sverige för en dryg vecka sedan. De är fortfarande så här fina på balkongen. Jag har inte vattnat dem, de lär bara bli rangliga då.
Och då jag väl var där ute på balkongen passade jag på att ropa ”VÅREN, var är du?” Fick inget svar men jag hoppas jag väckte den i alla fall 🙂

Henry och Gunilla bjöd oss i går på tre olika jättegoda pajer med allt från skinka och paprika till tomat, lök, tonfisk och räkor.
Henry och Gunilla bjöd oss i går på tre olika jättegoda pajer med allt från skinka och paprika till tomat, lök, tonfisk och räkor.

Då jag inte är någon hejare på att vika servietter själv vet jag inte om det är lätt eller svårt att göra sådana som den här. Men jag tycker ändå det känns fint att få en sådan framför sig på ett dukat bord.
Då jag inte är någon hejare på att vika servietter själv vet jag inte om det är lätt eller svårt att göra sådana som den här. Men jag tycker ändå det känns fint att få en sådan framför sig på ett dukat bord.