… eller som tagen från en vy i något land vid Medelhavet, är ju denna balkong.
Men den finns i Lovisa.
Fram till den 22 augusti kan Teija Kosenius verk beskådas i konstgalleriet.
Som en karamell
Debutsky's Blog – Inne i huvudet på en författare
Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.
Jättefin balkong. Bra idé med de hängande växter. Gillar tavlan också. Allt är lite drömskt på något sätt.
Drömskt och smått vemodigt motiv 🙂
Huset är så fint och balkongen mef de vackra blommorna.
Gillar tavlan.
Kramar från oss
Kramar till er!
Nu har vi sol i dag och +20!
Ååhh … så söt balkong! Tavlan med flickan och blommorna är också söt … och känns lite vemodig.
Tyckte samma, att det fanns stråk av vemod över vissa tavlor.
Balkongen är betydligt mera ”symmetrisk” med sina blommor än nere vid Medelhavet, där rankorna hade varit betydligt mera ostyrda.
Så himla synd med regnet just då. Usel tajming.
Här har det fortsatt med högsommarvärme och sol.
Ja, ni har haft fint väder. Det blir lite bättre här nu, har varit sol från och till men mest ostadigt med skurar.
Så fina hus och som du säger kan man tro att man är i Italien. Så fint. Tavlan var helt bedårande. Det är så tråkigt när man bor i ödemarken att man aldrig kan gå på konstutställnngar och sånt kul. Man får måla själv. Nu har jag målat strandstugeverandan och ska till att tjära tak. Inte lika kul som tavlor direkt.
Kanske du kan skaffa penslar och färg och om inte ett staffli så sådana där canvasplattor som du kan måla på hemma på nåt bord?
Balkongen är söt. Den kanske hämtade inspiration just från Italien.
Ja, det är mycket möjligt att nån hämtat inspiration där – huset är byggt på 1800-talet tror jag.
Visst ser det mer ut som Medelhavsområdet än som Lovisa, även om jag inte varit där.
Fin tavla av en konstnär jag tyvärr inte hört talas om tidigare.
Ha det bra!
Tror inte att konstnären är så väldigt känd, men här i vår lilla stad får alla chans att träda fram 🙂
Fin balkong och charmig tavla. När jag såg tavlan kopplade jag direkt till någon saga och en illustration, kanske av John Bauer. Fast där fanns en sjö också, eller en tjärn, i förgrunden. Nu går jag runt och kan inte få sagan ur tankarna – vilken saga kan det vara? Råkar du veta? Nåja, sådana här saker brukar dyka upp i bakhuvudet när man slutar grunna. Så nu slutar jag och går och lägger mig med Otto Gabrielsson. Eller hans bok (Vildhavre) i alla fall.
Må väl.
Jag har precis läst ut Ottos bok för nån dag sedan – tyckte om den, även om den gjorde mig matt ibland för att han var så rasande.
Ja, jag tror jag vet vilken saga du menar men kan inte heller precisera mer än du 🙂