Övrigt

Adrian tappade några nervtrådar

~ Carita Liljendahl ~ 33 kommentarer

Jag har ett sådant här trevligt ”spionverktyg” på insidan av min dörr.
Det sitter över titthålet och förstorar utsikten över trapphuset. Jag ser när någon kommer till mig, vem det är och när jag kan öppna dörren utan att de ringer på.
I vanliga fall har besökaren meddelat sin ankomst via summern nere vid ingången på gårdsnivå. Men ibland händer det ju att dörren där står öppen eller att en besökare slinker in då nån annan går ut.

I dag behövde batterier bytas i kameran. Det var då Adrian nästan tappade nerverna.

– Det skulle behövas en bomb för att få upp det här, sa han. Eller kanske det ändå skulle vara bäst med en bomb under baken på den som låter tillverka sånt här skit.

Den här bloggen förmedlar inte vidare hans svordomar. Men jag håller med honom om att det är snudd på kriminellt att använda sådan hårdplast som man lätt skär sig på då man försöker klippa upp den.

Och till alla som ännu inte vet vem Adrian är.
Tyvärr  – jag har inte en ny man i mitt liv.
Adrian finns inne i mitt huvud. Där lever han sitt eget roliga liv.
Ni vet. De flesta kreativa barn har en låtsaskompis 😀
Adrian är min ❤

Skål för årets gråaste dag

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Hartwall kör med en reklam om att den andra lördagen i november är årets gråaste dag. Jag vet inte kom reklamen kan ses i Sverige, men språket som talas är engelska. Här får vi veta varför vi inte har några färgsprakande helger i Finland den här tiden på året. Vi bort helt enkelt i ett helgrått land 🙂

I början av reklamen frågas det om den som tittar fyllt arton år. För att bekräfta det väljer du KYLLÄ som betyder JA. Men är du inte arton år får du inte se reklamen, var vänlig följ lagen.

Vuoden harmain päivä – Årets gråaste dag. Den 14 november.

Så i dag är det dags! Höj en skål för vårt fantastiska gråväder!

Fem en fredag – HJÄLP

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

När behövde du senast hjälp med något?
– Såsom bilden visar. Jag behövde hjälp med att kolla om det var fel på ett uttag i väggen och på ett i taket. Sedan var en sladd till en lampa lite lös och då hade jag samma elektriker att hjälpa mig.

Inom vilket område är du den som hjälper andra?
– Jag hjälper gärna över så brett området jag kan. Ofta gäller det formuleringar, olika texter, översättningar och sånt.

Vad skulle gå bättre om du inte gjorde det själv?
– Jag är inte bra på att baka olika bakverk. Om jag flyttar möbler eller planterar om blommor helt ensam slutar det ofta med frustration 🙂
Hjälp med städning tar jag också då och då.

Brukar du ta hjälp av dina grannar?
– Väldigt sällan, här bort mest äldre personer som jag inte vill besvära. Jag frågar vänner eller min syster först.

Vad hjälpte du oftast till med hemma som liten?
– En tid hade vi ett schema med vems tur det var att diska och städa. Minns inget specifikt som jag alltid skulle ha gjort. Mamma var hemmafru så jag antar att jag blev bortskämd med allt möjligt eller att jag inte fick hjälpa till. Jag har ett minne av att jag ville hjälpa mamma baka. Jag tjatade om att få smaka på ingredienserna. Mamma sa att det inte var en bra idé att stoppa en matsked mjöl i munnen. Jag gjorde det förstås ändå… och reaktionen är något jag inte glömmer i första taget 😀

Det är Elisamatilda som  håller i trådarna för Fem en fredag, en rolig utmaning som jag deltar i så ofta som jag hinner och minns.

Syrestuds på Skeppsbron

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

I dag kunde jag ta ett litet syrestuds vid havet 🙂 Jag har själv översatt ordet från finskans happihyppely, det vill säga då man är ute en kort stund för att insupa frisk luft 🙂

En del båtar ligger kvar vid bryggorna fortfarande, fastän de inte syns på min bild. Vi har haft några få nätter med minusgrader, men det behövs ju ihållande kallt väder för att isen ska lägga sig. I dag hade vi +7 grader då det var som varmast.

En båt modell nyare till vänster och sedan paketjakten Österstjernan, som faktiskt nu ligger i ett paket inför vinterns servicearbeten.

Och så fick jag syn på den här livbojen 🙂

Puuust… pusta ut med pussel!

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer

Nu har vi åter en tidning packad och klar för leverans till prenumeranterna. Dagen började ganska lugnt för mig men mellan 13 och 17 var det hektiskt värre. Sent på eftermiddagen fick jag ett tips som jag behövde skriva artikel om direkt och även lägga på webben i korthet. Inte bra att äldre tvingas köa i dessa tider, då man ska hålla distans. Och utomhus, i råkallt väder, utan stolar eller bänkar att sitta på. Nå, vi lär återkomma till ärendet i någon form.

Vid 17.30-tiden bestämde jag mig – dags att koppla av och rasera senaste pusslet! 😀

Och hur lång tid tar det att bryta upp ett pussel som består av 1500 bitar? Ungefär en halvtimme, om man gör det grundligt. Alltså så att man bryter loss alla bitar var för sig och inte lämnar några ”färdigt-pusslade flak”.
Det skulle knappast uppskattas av den som tar över pusslet efter mig.

Sedan måste bordet torkas av för pussel dammar 🙂

Nya pusslet ser ut så här. Comic är favoriten!
Grovsorteringen kräver ungefär två kvällar, sisådär två, tre timmar.

Kantbitarna sorteras separat för sig, och lite annat som kan direkt känner igen. Askar för sortering behövs.

I dag kom också kexleverantören. En mamma till en kille i Generalshagens skola. Jag köpte tidigare i höstas chokladbollar. De samlar pengar till en lägerskola. Klart man vill bidra ❤

Nu fyllde jag på lagret med underbart goda pepparkakor (måste sätta dem högt uppe i ett skåp för att ”glömma” dem… annars säger det bara ”slurp” och så är dom uppätna). Havrekex med choklad köpte jag också. Samma sak med dem. In i ett skåp så har jag kvar dem till jul. En kaka, ett kex… men bara då och då!

En genomgrå dag

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Det är inte så lätt att föreviga dimma. Gärna skulle man fånga de där smått mystiska slöjorna som många kallar älvornas dans över fuktiga ängar och skogspartier. Men hos mig ser det ut så här. Ibland kommer jag inte längre ut än på balkongen eller med skräppåsen då jobbet tar all min tid. Sådan dag har jag haft i dag.

Vi kämpar på!

Vi är många som kämpar på i gråvädret och med alla restriktioner vi bör följa på grund av coronaviruset. Den här blomman på balkongen har också kämpat på. Vi har haft en varm höst och den fortsätter blomma fastän den är där ute, bakom balkongglasen dock. Jag köpte den tidigt i våras och fick rådet att hela tiden tukta den, inte låta rankorna bli för långa.

Så HELT grå blev dagen inte. Lite blå inslag av blommor fick den.

Utfärd till grannstaden – snart är julen här!

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Vare sig vi vill det eller inte smyger julen på. Tomtar, plastgranar och allehanda prydnader.

Så här såg det ut i Prisma i grannstaden Kotka i dag.

Jag lekte lite med tanken att köpa en plastgran, för de är rätt fina! Men sedan tänkte jag om. Nej! Inget i plast som jag behöver bara EN vecka om året! Ska jag ha en liten gran på balkongen blir det en riktig gran. Andra små prydnader, som jag kan använda länge, får vara tillverkade av plast.

Det är mycket folk i rörelse nu, så för mig är det självklart att använda ansiktsskydd då jag går in i ett köpcenter. Många andra använde också, och de anställda sköter sig exemplariskt, men alla kunder använder inte skydd.
Vi ska väl då komma ihåg att alla inte KAN använda skydd. Om de har astma, allergier, får panikångest osv.

Första målet var att besöka Havi Outlet där man också säljer Finlaysons produkter, Mumingrejer och annat vackert inhemskt finskt till specialpris.

De här kvarteren i Kotka har jag aldrig besökt förr. Det var ett litet äventyr att hitta hit till Hovinsaari då olika vägar vi kollade på förhand via navigatorn var avstängda på grund av vägarbeten.
Sorgligt att se att ett gammalt trähus här intill Outlet-affären hade brunnit.

Vet inget om områdets historia, men här torde ha funnits en fabrik en gång.
Jag älskar gamla stora tegelbyggnader.

Kollar ni noga bilden ovanför den med maskrosen ser ni hur det är grönt vid stenfoten. Datumet då bilden är tagen är den sjunde november 2020, alltså i dag. Maskrosen blommar… i dag!

Och ja, vad köpte jag i Outlet Havi?
Jo, det här som jag visar på bilden. Men också julklappar ❤ som inte visas på bild 🙂

Jag har en plan om att till julhelgen ha en stor bricka på mitt stora bord i vardagsrummet och där bränna stora ljus. Inte alla på en gång, inte för nära varandra. Men jag älskar levande ljus ❤

Fem en fredag, DRÖMMAR – och Svenska dagen

~ Carita Liljendahl ~ 30 kommentarer
Passar på att flagga Svenska dagen till ära!

Elisamatilda ställer den här veckan frågor om drömmar.

Vad har du för återkommande dröm/drömmar?
– De kommer inte så ofta men då de kommer handlar de ofta om att jag är utan byxor eller naken på nån pinsam plats. Ibland drömmer jag om att jag hittar pengar, hela tiden mer och mer i fler gropar i marken… men sedan vaknar jag ju. Jag har också flyttat så många gånger i livet att jag ofta drömmer om det, att det alltid finns något skåp jag inte tömt hur jag än städar och packar. Och så drömmer jag om att jag har tider att passa, till exempel inför en resa, och jag blir aldrig klar för start.

Vilken är din största dröm?
– Jag har nått många mål i livet, sådant som jag kan kalla drömmar. Har jag någon dröm kvar? Jo, ett par. Men vill inte skriva ut dem här 🙂

Vilken är din största dröm som har gått i uppfyllelse?
– Jag har inte alltid drömt om det, men att jag startade eget företag som hittills har gått bra och att jag slutligen blev chefredaktör för en tidning kan nog klassas som uppfyllda drömmar.

Har du någon gång drömt något som slagit in?
– Jo, det vågar jag påstå, fastän jag inte nu precis minns vad det var.

Vad är din största mardröm? 
– Sådant som har med olyckor, misshandel, tortyr och död att göra, men som jag inte heller vill sätta till pränt.

Det blev ju en del förfärliga saker här…

Men i dag firar vi också Svenska dagen, Gustav Adolfsdagen, som är viktig för många finlandssvenskar. Vi tillhör en unik minoritet i världen.
Och om det finns någon bland mina bloggvänner utomlands som undrar vad en finlandssvensk är, så säger Wikipedia så här.

Mitt modersmål är svenska, jag lärde mig någorlunda bra finska först då jag var kring fjorton år gammal. I dag räknar jag mig som tvåspråkig, men finska är inte mitt modersmål så därför kan jag inte uttrycka mig fulländat på finska, inte skriva allt grammatiskt rätt heller 🙂

Pusselläget och varde ljus!

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Så här ser det ut på pusselfronten. Alla bitar som inte har lagts syns inte på fotot, de ligger sorterade i askar på stolar invid bordet 🙂

Och så har jag fått hjälp av en elektriker från bekantskapskretsen i går och i dag. Har haft problem med två lampor i taket. Det handlade både om kontaktproblem med glapp i sladdar och trasiga lampor. Men nu har allt testats, för det är ju inte så där bara att man själv börjar pilla med olika instrument i el-uttag… nej fy sjutton, jag har respekt för sådana.

Ett arvegods. Svårt att fotografera så att bägge lamporna lyste, det blev inte helt bra så här heller, men huvudsaken är att lamporna funkar!