Hotellrummet i Köpenhamn, Comfort Hotel Vesterbro, var lite mer kompakt och modernt. Här stannade vi en natt. Frukosten var formidabel!
Två nätter förlöpte lugnt och bra i denna hytt på Finnlines på väg hem från Travemünde till Helsingfors. Och utsikten från fören i båten där vår hytt fanns var fin ❤
Under mina promenader, särskilt i höstrusket och i vinterkylan, blev det många foton av kyrkan som ligger nära mitt hem. Jag knatade på, runt och runt, samma kvarter. I går blev det också en kort och rask promenad för att få ihop tillräckligt många steg. Jag kände att knäet nu höll igen. Jag fick ont i det på läsarresans nästsista dag, men då var vi redan på Finnlines så det gjorde inte så mycket. Kanske överansträngning för att vi hade gått väldigt mycket under några få dagar innan.
Mulet och regn igår då bilderna togs, men det doftar så gott i naturen nu. Den skira grönskan är också något som gör våren till en underbar tid. Sol i all ära, men även de här mulna småblöta dagarna har sin charm. Och blåsten var varm.
Nej, jag har inte ramlat omkull, ligger inte på rygg 🤣 Hittade bara ytterligare ett perspektiv av vår kyrka och de fina träden i parken intill.
Det blev foton lite så där i all hast när vi var på Skeppsbron och åt med mamma på mors dag i dag. Innan maten planterade vi en blomma på mormors grav.
Det var en bit över tjugo plusgrader i dag, så härligt för alla som ville ut för att äta. Det blåste lite såsom av flaggorna synes. Jag tycker är skönt och då det doftar gott från havet. Men helst sitter jag ändå inne och äter.
Jag har åter lyckats få bilder där det syns NOLL personer eller bra några få fastän många var i rörelse 😀
Sjöfartsmuseet och den lilla affären där har inte öppnat än, men snart är det dags!
Hundvänlig terrass, med skålar och vatten att tanka från balja med kran.
Varken Mandelmanns gård eller Karl Fredrik på Österlen och Eklaholm tar emot busslaster med besökare. Det finns inte tillräckligt med parkeringsplatser och gårdarna har blivit mycket populära via programmen i Sveriges TV. Men vi åkte förbi och var rätt nära i alla fall. Dessvärre hann jag inte via bussens fönster fotografera pappdockorna av Karl Fredrik och hans partner Petter. De finns där eftersom många besökare blir besvikna då Karl Fredrik inte alltid är hemma då de kommer, och då blir ju fotona med livslevande han otagna 😀
Närmare än så här kom vi inte heller här.
Där borta ser vi trädet som Gustav Mandelmann ibland sitter under och filosoferar.
Och så såg vi Björn Ranelids Jaguar men ingen Björn i hög person. Jag tror att det på garageporten står ”Bär ditt barn som den sista droppen vatten” och ”Himlen och havet är Kiviks äldsta vänner”.
Ales stenformation i Kåseberga med Östersjön intill.
Här är vi på väg bort från fornlämningen. Det här landskapet i sig är fint och jag är glad för att det inte blåste, och särskilt för att det inte regnade, då vi var där.
Vi kom den längre vägen upp. Den var 1,1 kilometer. Den här vägen från hamnen är kortare, bara 600 meter, men stigningen är ganska brant, så vi valde den då vi gick mot hamnområdet där bussen väntade på oss.
Halvvägs ner och utsikt över fiskförsäljningen på området.
Utsikt åt andra hållet, där sitter och står redan en del av vårt gäng som köpt kaffe och glass.
En informativ skylt som gör att jag inte behöver skriva så mycket här 🙂
Och sedan ett vykort som visar hur Ales stenar ser ut i helikopterperspektiv.
Ägnade nyss en stund till att läsa den här Wallander-guiden.
Mycket mångsidig och informationsspäckad, fina bilder och layout. En skatt som jag inte i första taget gör mig av med.
Vi hann ju inte på långt och när besöka alla platser i Ystad med omnejd där filmerna har spelats in, men på Fridolfs konditori satt jag på Wallanders bänk och en del andra platser såg vi också, sådan som Stortorget. Jag skulle gärna återvända till Ystad för att besöka fler av platserna där filmerna spelats in. Verkligen gå i Wallanders fotspår och reflektera över det jag ser.
Ystads turistbyrå. I broschyren står det: ”I boken Den vita lejoninnan får konspiratören Rykoff hjälp av personalen på turistbyrån att gömma yrkesmördaren Victor Mabashas efterträdare.” Härifrån fick vi Wallander-broschyren och karta över staden.
Planteringen på det öppna torget framför turistbyrån. Granne med den finns också Fridolfs konditori som jag tidigare visade bild på.
Stortorget. Här i närheten finns flera inspelningsplatser. Gamla Rådhusets exteriör får föreställa en bank i filmen Byfånen. Här utspelas också två gisslandrama i två olika filmer.
Här hemma blommor körsbärsträden. Jag vill inte enbart skriva inlägg från läsarresan nu, för då missar jag och ni allt som händer här på min hemmaplan.
Jag hade ett fotograferingsuppdrag i dag så jag kom ut en sväng med cykeln. Annars har jag varit fjättrad vid datorn med utgivning av texter och planering av kommande tidningar. Ute lyser solen, fåglarna sjunger, det är 18 grader varmt 😎☀
Försöker ikväll fortsätta med genomgången av bilderna från resan och publicera några bilder till. Annars får det ta den tid det tar att få ut allt här på bloggen. Jag har också jobbet med själva resereportaget framför mig.
Orkade inte se på Eurovisionens första semifinal i går då den började så sent som klockan 22 och slutade troligen efter midnatt. Följde liten stund via datorn men gav upp då rösträkningen började. Kollade sedan direkt på morgonen att Finlands och Sveriges bidrag gick till final 💪 Och när ESC är över tar VM-hockeyn vid, den börjar väl redan nu på fredag?
Jag har så många bilder från Ales stenar i Kåseberga att jag delar upp dem i två inlägg.
Ja, här ser ni stenarna på avstånd. Från parkeringen var det 1,1 kilometer att gå hit o vagt motlut. Kortare väg, 600 meter, från hamnen, men brantare stigning då. Någon har sagt att det är omöjligt att fotografera så att man ser alla stenar på samma bild.
Här på Wikipedia finns mycket information om Ales stenar.
Några av oss skojade och sa ”tänk så många som vandrar upp hit för att se en hög av stenar (ein steinkasa på östnyländska)”. Och vad är det för märkligt med detta? Men ju mer man läser om stenarna och alla tankar om hur formationen uppstått, desto intressantare blir det.
Det var mäktigt med det öppna havet och den branta kusten. Och nu har jag varit även här 🙂
Några bilder till och vägen ner från den här platsen visar jag senare 🙂
Så här efteråt är det tämligen lätt att ranka vilka besöksmål blev personliga höjdpunkter på läsarresan. Gränna var en av dem. Vädret hjälper ju till förstås. Hade vi haft sol och lagom värme i Köpenhamn och Lübeck hade jag även trivts där, men behöver du jacka och tröja, strumpor och gärna handskar och luva i början av maj är det inte SÅ mysigt. Varmt var det i alla fall den tredje maj i Gränna.
Och som jag konstaterade tidigare. Ett skylteldorado. Har skyltar för flera Skyltsöndagar framöver 🙂
Det här med att ha små bord och stolar eller bänkar längs med en mysig liten gata är bara SÅ rätt. Inbjuder vem som helst till att stanna upp för en fika eller glas. Och alla de små affärerna ville jag gå in i. Hann förstås bara med en bråkdel, men är lycklig ändå.
Polkagrisarnas stad. Här fanns det utbud i flera affärer så det räckte till och blev över 🙂
Polkagris-bakning pågår.
En blomsterdekoration på en trappa som var ingång till en av de många fina små butikerna.
Här köpte jag ett Grännapussel, med tecknat motiv från gatan vi gick på. Mamma får göra det först, sedan gör jag det själv i höst.
Lite kola med polkagrisströssel åkte också ner i inköpskassen.
Den här bilden tog jag tidigare i våras då solen började hitta in till mitt kök igen.
Ikväll ska vi ut på Östersjön och ta oss emot. Två nätter på båten mellan Travemünde och Helsingfors. Har ingen aning om hur tekniken funkar, får jag kontakt till internet. Därför gjorde jag innan resan detta förhandsinställda inlägg eftersom jag inte vill att raden av över tretusen dagliga sådana ska brista.
