Det var för en vecka sedan som jag tyckte att träden fick sina höstfärg över en natt. Hösten är vacker med sina färger och skön då det är +14 grader och klar hög luft, gärna sol från en blå himmel. Men ibland är hösten tråkigare, med grå himmel, regn och blåst.
Många förknippar hösten med svamp- och bärplockning. Det är inget för mig. Den som läst min blogg tidigare vet att jag inte tycker om de älgflugor vi kan få på oss om vi inte skyddar oss. En enda fluga som kryper i mitt hår och äter sig in i mitt skinn skulle göra mig vansinnig, så skogsbesök – nej tack. Det finns ju svampar och bär att köpa i affärer och på torget för den som sådana vill ha 🙂
Nyligen skrev min bloggvän på andra sidan potten ett inlägg om de tankar som väcks då vi tycker att vi skrivit allt, sagt allt, visat alla bilder. Alltså bloggtorkan som vi alla drabbas av någon gång.
Jag har nu mestadels bilder av skyltar på lager, och en del tilltänkta för Trees on Tuesdays, men nu blir det ett äppelträd på onsdag istället. Fotograferat i Annemammas trädgård i Pernå i augusti då det var Öppna trädgårdar. Vet inte om jag kommer ut i dag, senare ikväll då tidningen är klar har jag tänkt träffa en väninna.
Men ja, det där med bloggtorka. Det är ju inte så att det inte skulle hända något i min vardag eller i mitt liv överhuvudtaget. Ändå känns det ibland som att det mesta är sagt, fotograferat och skrivet. Vardagarna rullar på. De är inte enahanda och tråkiga, men mest handlar det ändå om artiklar och utgivning av texter, planering av kommande tidningar, budgetfrågor för nästa år, massor av mejlkommunikation… Och skriver jag ut det dag efter dag blir ni snabbt uttråkade.
Det är +14 grader i dag och nu ska det regna, från och till, fram till söndag. Hösten är här och mina tankar går allt oftare till idén om att flytta söderut under de månader som jag upplever som de tyngsta, alltså oktober–mars. Kanske möjligt då jag gått i pension? Att bo åtminstone två eller tre månader på hotell eller att hyra nån lägenhet där det är varmare. Den som lever får se.
Favorit i repris, men nästan dagsfärsk bild, tagen igår. Syns i vassen att hösten är i antågande. Men det var väldigt skönt vid Rosenstranden igår och också i dag har vi +17 grader och sol från en klarblå himmel.
Så visst är det en glad måndag då! Fastän den är fullspäckad av jobb och to-do-listan har en tendens att bli bara längre hur jag än bockar av på den. Mot slutet av veckan lättar det vanligtvis igen.
Länkar till bloggar skrivna av andra som ofta, eller ibland, är med i Glad måndag-utmaningen finns HÄR.
Det var jämngrått i går och lika grått är det i dag. Blött också, plus fem grader. Regnet smattrar mot fönstret.
Jag har suttit tre timmar vid datorn och förberett tidningen för den 25 november. En lista på planerade artiklar och lediga jobb har gått ut till medarbetarna. Jag har också skrivit om kulturstöd som välfärdsnämnden beviljat olika föreningar.
I går fick jag pusslet klart och nu får jag se när jag river upp det och börjar på ett nytt som jag köpte för några veckor sedan 🙂
Mitt liv kan verka enahanda. Mycket tid går vid datorn och nu då vädret är som det är ser jag på kvällarna på tv, läser tidningar och bloggar. Och pusslar. Men jag är nöjd. Ofta väldigt tacksam också för att jag i dessa tider kan göra nästan allt jobb hemifrån. Behöver inte hoppa i bilen och köra till en annan stad och kan ibland ta sovmorgnar 🙂
I dag skulle jag ha en träff med en man, en kollega som också jobbar med tidningar, men han blev sjuk av influensavaccinet, så träffen skjuts fram.
Min amaryllis har bara en gång fått vatten på över en vecka. Det står att den ska ha vatten var fjärde dag men jag vill inte skynda på blomningen. Nu är den ju redan på gång!
Bilden är en detaljstudie från pusslet jag håller på med. Det finns mycket symbolik i den 😀
Då man jobbar som journalist på en tidning, eller specifikt som chefredaktör, är det inte ovanligt att utomstående försöker påverka tidningens innehåll.
Häromdagen blev jag uppringd av en person som jag direkt kände att hade ställt sig på en piedestal och bokstavligen tittade ner på mig. Jag var nog en sådan som hen inte hade velat röra vid ens med en tång. Sättet hen uttryckte sig på gjorde mig egentligen mållös. Varför var det så svårt för hen att uttrycka sig sakligt och vänligt?
En halvtimme efter samtalet kunde jag skratta gott åt alltsammans. I dag berättade jag om händelsen för en kollega och vi konstaterade att det är bäst att bara skratta bort den här sortens påhopp.
Jag kan alltså välja fokus. Vara glad över det jag har eller bli förbannad på detaljer.
Hade jag varit av den purkna sortens människor hade jag blivit sur och rusat tillbaka till livsmedelsaffären där jag köpte den här buketten i dag Här fanns nämligen en vissen ros, och priset var inte nedsatt.
Men nu valde jag istället att glädja mig över de blommor som ännu levde och var förhållandevis fina 🙂 Den vissna rosen slängde jag bort.
Vädret hade jag också kunnat vara sur på. Det har regnat och blåst, varit råkallt och dystert.
Men snacket med kollegan jag nyss nämnde gjorde mig glad. Tänk så lite det behövs 🙏 Att man råkar på en positiv person då man som mest behöver det. Alla triviala vardagsbekymmer försvann som om jag slagit med ett trollspö i luften 😎
I går regnade och blåste det. I kombination med +3–+4 grader var det riktigt kallt. Jag borde ha haft vantar då jag cyklade till massagen.
Har haft telefonen på stör-ej över ett dygn. Mycket skönt att slippa alla pling. Autosvar på mejlen har jag också och lovar där att jag återkommer på söndag då jag jobbar igen.
Var hos Pia och grillade i hennes kakelugn i går. I dag kanske jag börjar på ett nytt pussel.
Det har blåst mycket, stormat rentav och havsnivån steg ungefär 150 centimeter. I Nya Östis Facebook-grupp visas massor av bilder av översvämningar. Vi har mycket bra interaktion med våra läsare där och kan publicera en del av deras bilder också i papperstidningen.
I dag kanske jag påbörjar ett nytt pussel. Förstås ett med comic-motiv av Jan van Haasteren!
Ledaren för nästa veckas tidning i huvudsak skriven. Arvoden för den gångna veckan räknade. Fakturor för tidningens del betalda.
Ute blåser det friskt. Solen lyser från en klarblå himmel och det är +8 grader. Bilderna jag visar i dag tog jag i går då jag väntade på min syster som skulle hämta mig med bil då vi hade ärenden att uträtta.
Nästan alla löv har blåst bort från träden såsom av bilderna synes.
Vad mera ska jag göra i dag? Fortsätta med pusslet, som är lite mer än halvklart. Följer Tors hemmamatch på distans eftersom jag dessvärre inte hade tid att gå till hallen och titta på den i dag. Behöver komma ikapp med de jobb som blev att släpa efter under min hektiska arbetsperiod tre veckor härförinnan. Tor leder efter 32 minuters spel med siffrorna 4–1.
Ska lägga mig tidigt i dag. Igår började jag titta på filmen ”Bohemian Rhapsody” om Queen i Sveriges TV4. Den slutade finländsk tid först nån gång efter ett på natten och att vaka är inte bra för mig har jag märkt. En gång då och då under någon helg kan det gå an och filmen var bra!
I går glömde jag bort Fem en fredag hos Elisamatilda. Därför är det bra att man kan delta hos henne fram till och med söndag!
I går var det också fullt upp från sju på morgonen då jag gjorde de sista förberedelserna inför Zoom-mötet med Tampereen University. Jag följde sedan föreläsningarna hela dagen och klockan ett var det min och Ann-Britts tur.
Illustrerar dagens inlägg med en höstlig vy från Karlskronabulevarden i fina Lovisa ❤
Vad står på agendan idag? – Dagen har ju redan övergått i sen eftermiddag. Jobbade två timmar i morse, känns bäst för sinnesfriden så. Sedan var jag och handlade med min mor och resten av dagen ska jag ta det lugnt med pussel, tidningar, bloggar och eventuellt nåt annat här hemma.
Vad har du fått boka om i veckan? – Tillsvidare ingenting. Mitt schema är ofta strikt och planerat. Just den här veckan har allt gått ungefär som det skulle.
Vad vill du stryka i helgen? – Vi talar inte om att stryka kläder? 😂 För det gör jag aldrig. Minns inte när mitt stryklod skulle ha varit framme… Men om vi talar om att stryka nåt ur kalendern, så vet jag inte vad det blir. Något av det som är löst inskrivet på söndag stryks förmodligen.
Vad har du på planeringsstadiet? – Följande vecka och innehållet i Nya Östis för torsdagen den 21 oktober. Ett redaktionsmöte och lite annat som mer eller mindre direkt har med NÖ att göra.
Hur planerad är du vanligtvis? – För att jobbet och vardagen ska funka har jag alltid ett schema och tider som jag vill hålla, och tider jag förväntar mig att andra håller. Jag försöker ha luft mellan allt som skrivs in i kalendern, så att överraskningar och ändringar i tidtabellerna inte påverkar och stör mig för mycket.
Den här bilden tog jag i torsdags i närheten av kärnkraftverket i Lovisa då vi hade en liten fotosession för Nya Östis där. Det är en holme som inte ligger långt från kraftverket. Jag gillar kontrasterna, solen som inte direkt syns på bilden, molnen, och den kalla blåsten som är svår att förmedla i ett foto.
Bilden får symbolisera de spännande dagar jag har framför mig.
Över ett och ett halvt år har jag försökt hålla ett stundande projekt helt för mig själv. Jag har vågat involvera endast några få personer i skeendena och idag ska de sista förberedelserna göras.
Jag är nu så pass nära målet att jag vågar säga att jag efter den 15 oktober här på bloggen kan berätta vad det handlar om. Det är något jag känner stor stolthet över.
Varför detta hemlighetsmakeri?
Jo… för att jag genom åren lärt mig att sådant jag ser fram emot, ofta ivrigt som ett litet barn – kan sabbas av utomstående som inte delar min entusiasm.
I love leaves! Jag älskar löv 🍁🍂 Stora färggranna mattor av löv som prasslar under fötterna. Helst av alla skulle jag vilja slänga mig raklång på marken och sprattla runt. Eller som i barndomen, hoppa i stora lövhögar.
Men hade jag lagt mig här i parken skulle kanske någon ha ringt efter personer i vita rockar. Och sagt att chefredaktören har flippat ur helt 🤣
