Blundar inte, men behöver paus

Vet vad som händer i Ukraina. Det går ju inte att undvika det. Talar rätt mycket om det med vänner och bekanta, alla är förfärade och chockade, ledsna och uppgivna. Vi kan inget göra för att stoppa Rysslands framfart, men får hoppas att EU, Nato, FN, USA och andra kan göra det till exempel via sanktioner. Som privatperson kanske vi kan göra något med riktad humanitär hjälp.

Jag blundar inte för det som sker och det går inte många minuter per dag då mina tankar inte skulle vara hos det ukrainska folket. Men jag kan inte se på nyheter hela dagen och läsa allt som skrivs på webben. Jag behöver skydda mig själv då och då, göra annat, tänka på annat.

Köpte två nya pussel i dag. Här ses en detaljstudie av det ena.

Pusslet klart och trevligt med post

Skrev på fjolårssidan in mig i Postcrossingföreningen. I dag kom medlemskortet, eller egentligen två, vilket förstås var ett misstag från föreningens håll. Men jag fick också 16 välkomstkort istället för åtta, och då kunde jag ge ett paket till min syster. Som tack för att jag svarade på en enkät fick jag ytterligare åtta kort med motiv av Minna Immonen och tre av dem gav jag också till min syster. Delad glädje, dubbel glädje!
I går kväll blev det här pusslet klart. Det hör till ett av de mera krävande av van Haasterens. Tror jag ska köpa ett eller två pussel till innan sommarpausen, för jag lär hinna sitta inomhus ett tag till då vi har så mycket snö 🙂

På målrakan med pusslet

Jag vet inte hur många pussel jag har lagt de senaste fyra åren, men många är det. Det här var också lite extra krävande, men kul som vanligt! Nu kanske jag får det klart den här veckan, men jag har inget uppsatt mål. Pusslandet ska vara avkopplande.

Har också lyckats med mina intentioner att hålla mig till arbetstider, och jag har rätt mycket haft telefonen på stör ej just under dessa tider. Och också då som jag har koncentrationskrävande jobb, sådana som bankärenden och att skriva lite mer krävande texter.

Tänk att något så enkelt ska vara så svårt att inse. Varje pling på telefonen får ju min hand att sträcka sig mot den och kolla vad som plingade. Då jag inte hör plingen får jag mycket mer gjort och allt det som har plingat kunde vänta, det var inget som världen rasade ihop för då jag inte registrerade det.

Fullmäktigemötet ska jag följa ikväll via nätet, men jag tog en paus på en halvtimme nyss för att lägga pussel.

Björn Natthiko Lindeblads bok ”Jag kan ha fel” har också fängslat mig. Men den ska som sagt läsas långsamt. Den uppmaningen finns i förordet och introduktionen till boken.

Jag har lärt mig att jag inte ska tro på allt som jag själv tänker. Det är min superkraft. Jag kan nämligen ha fel. Jag behöver inte heller verka smart inför andra, imponera på dem. Det räcker långt med uppriktig närvaro. Varsevarande, ett ord Björn myntat själv.

Glad måndag! 07-02-2022

Nu börjar det arta sig med pusslet. Fick igår in en del av de mindre ”kakor” jag byggt på sidan om.
Så det känns som en glad måndag att fortsätta med det här i kväll.

Annars har jag jobbat sedan klockan 9 och det är alltid rivstart på veckan. Ett sextiotal mejl per dag är inte ovanligt. Då jag har skickat ut listan med redan inplanerade jobb och med idéer för kommande tidningar, börjar kommunikationen med 10–15 medarbetare. Utöver det har jag fotouppdrag och administration i dag.

På privata sidan fint att höra att mammas årskontroll efter operationen (tumör i huvudet för några år sedan) visade att inga ändringar till det sämre skett. Operationen gav henne många år till i livet ❤ Årskontroller görs för forskningens skull och kirurgerna vet nu att det inte alltid är bortkastade resurser att operera personer som är över åttio år gamla.

Glad måndag mina vänner ❤

Ny taktik gäller med det här pusslet

Jag har gillat all van Haasterens pussel jag gjort genom åren. Har tappat räkningen på hur många de är.
Vissa motiv har varit lättare än andra och pusslet har blivit klart på tre veckor. Även då jag inte pusslat alla dagar.

Jag har fått börja med en ny teknik där jag bygger små helheter i separata askar innan jag lyfter dem in i den stora ramen.

Det här pusslet har ett motiv som är knepigare än många andra och det är kul med sådana utmaningar ibland.
Alla bokryggar i olika färger, lamporna i taket och alla små lampor på bord och längs väggarna ser rätt lika ut på de små lösa bitarna 😀

Orsakullan skriver i sin februariutmaning för den 4 februari: Vinter-OS börjar nu, men tittar du?
Ja, jag vet att det råder delade åsikter om detta OS och att det bojkottas av många bland annat på grund av människorättsfrågor. Jag tittar ibland, men inte alls på allt. Det är ingen bojkott från min sida. Jag är mest intresserad av ishockey och matcherna där Finland spelar. Våra damer föll i första matchen mot USA igår.
Sedan kan jag titta på skidtävlingar och annat om jag råkar ha koll på när finländare deltar.

Valtteri kom in över Lovisa

Det är svårt att fotografera snöyra och/eller storm.
Oväder får namn efter namnsdagar som infaller just den dagen och därför har den här snöstormen i Finland fått namnet Valtteri på finska. Varför den inte heter Valter på svenska, eller kanske den gör det – det vet jag inte.

Nattfunktionen på mobilen tog den här bilden.
Följande bild är tagen utan specialinställningar, men också med telefonen.
Då stormen viner bakom hörnen och snön vräker ner passar det bra att pussla.

Glad måndag! 24-01-2022

Sakta men säkert avancerar jag med pusslet. Den här helheten med arbetsgubbarna fick ytterligare några bitar till efter att jag tog bilden igår kväll.

I dag har det varit jättemycket jobb att koordinera alla texter och grafiken vi ska ha efter välfärdsområdesvalet. Utan anställda är det alltid en utmaning då jag inte kan ge order åt redaktörerna. Men många ställer upp från det team vi nu har, och vi brukar säga att vi gör så gott vi kan och det får räcka så 🙂
Då jobbet sker helt på distans blir det massor av mejl varje dag och meddelanden via Messenger som är en viktig kanal för oss som leder jobbet och behöver ha kontakt med layouten och övrig produktion.

Orsakullan vill i sin utmaning i dag att vi ska skriva om Ett känslosamt ögonblick.
Många sådana har förstås fått plats i mitt snart sextio år långa liv, så det blir svårt att välja. Men kanske den stund för några år sedan då vi första gången, en vacker höstdag, tog ut mamma i en rullstol efter att hon blivit opererad för en tumör i hjärnan och legat på sjukhus flera veckor. I dag mår hon bra, klarar sig med hemhjälp en gång i veckan och vår hjälp däremellan.

Mera snö, men ljus och pussel ger lugn

En titt ut genom fönstret i kvällsmörkret på tisdagskvällen. Surprise! Det snöar!
Imorgon lovas det ändå plusgrader så en liten förhoppning finns att en del av snön ska försvinna… heheheee 😆

Tänder ljus på balkongen, sätter telefonen på ”stör ej”, och lugnet infinner sig.

Det fortsätter komma många mejl och meddelanden via olika kanaler, men idag efter klockan 17 ville jag inte höra dem. De hade plingat konstant i en aldrig sinande ström från klockan nio i morse.

Sätter mig vid pusslet. Jag har lyckats välja ett synnerligen svårt motiv nu och det känns riktigt ok att det inte blir klart på tre veckor.

Hahaa, här ser ni allt damm och smulorna under min glasskiva. Inget Photoshoppande och förskönande här!

Kollar samtidigt på nyheter från teven. Corona, corona och corona. Förstås lite Ukraina och tsunamin som svepte över Tonga. Och lite om vårt välfärdsområdesval i Finland.

Snart får jag försvinna in i Mandelmanns värld och efter det under duntäcket i min säng.

Skyltsöndag och pusselkamp

Då jag numera är med i allehanda utmaningar är det behändigt att slå samman flera av dem i ett inlägg 🙂

Den här skylten kräver ingen översättning. Den sågs också häromdagen som en del av en större bild då jag var ute efter första fastlagsbullen hos Hardom Bröd. Men just då var bullarna slutsålda.

Det är bloggvännen BP som förvaltar utmaningen Skyltsöndag.

Just det här motivet av van Haasteren har varit krävande. Men det är roligt med utmaningar också i pusselväg. Somliga motiv har varit så pass lätta att jag klarat dem på tre veckor. Det här kommer att kräva lite mer tid 🙂

Orsakullans ord för söndagen den 16 januari är: Senaste gången på sjukhus var…
Jag har själv lyckligtvis inte varit inlagd så ofta. Min gallblåsa har tagits bort och menisken i högra knäet, men allt det här skedde för mer än trettio år sedan. Då min mamma genomgick en större operation i huvudet för några år sedan besökte vi sjukhus varje dag under några månaders tid.

Såhär kommer pusslet igång

Största delen av pusselbitarna har sorterats i olika askar. Framför mig ligger de kantbitar jag har hittat. Jag tror inte att jag har hittat riktigt alla, men det är lättare att sortera vidare sedan då jag har fått den här asken tömd 🙂 Måttbandet behövs för att veta var hörnbitarna ska ligga då pusslet är 68 x 49 cm stort.

Det är roligt att vara igång med det här igen. Skönt var det också att ha en paus och att använda stora bordet för läsning, sortering av pappershögar osv.

Lugn hemmakväll gäller. Tv lite sådär på sidan om, pussel, tidningar, Wordfeud, ett annat spel på datorn, en del mejlsvar mellan varven. Ute snöar det, surprise, igen! Så jobbet som gjordes på mammas gård var i och för sig inte förgäves, men förvånar mig inte om där åter ligger 10 cm nysnö på backen imorgon.