Det finns ju en sång med orden ”Granen står så grön och grann i stugan”, men jag kan sjunga samma om björken på min gård. Fastän vi har haft minusgrader på vissa håll och redan skriver den 20 september.
Övrigt
WP klimatstrejkar?
Läste via en annan blogg, Från andra sidan potten, att mitt bloggverktyg WordPress deltar i den världsomfattande klimatstrejken den 20–27.9.
”Om jag har förstått det hela rätt, så hålls den digitala strejken endast inkommande fredag, då WordPress helt enkelt inte kommer att vara tillgängligt för varken bloggare och/eller läsare om man väljer att delta” skriver min bloggvän.
Jag har inte fått något meddelande om strejken. Kanske för att jag betalar hundra euro per år för upprätthållande av min blogg? Är det bara gratisversionerna som drabbas, eller kan även andra delta i strejken?
Eftersom jag har som mål att publicera minst ett inlägg per dag, och har gjort så i många år, vill jag inte att WP ska få bestämma att jag plötsligt inte kan skriva ett inlägg. Inte ens fastän deras tanke som berör klimatet är god.
Så jag gör ett förhandsinställt inlägg och hoppas att det publiceras 😀
Sol och regn
Det är inte mycket sol tomaterna får på balkongen den här tiden på året.
De lär ska kräva +16 grader för att orka mogna. Sådana temperaturer blir det knappast mer hos oss det här året. Värmen som utlovades till helgen kommer in över Sverige, men orkar inte ta sig till Finland enligt de senaste prognoserna.
Men tomaterna lär inte dö på min inglasade balkong. Och jag kan alltid ta in de sista för att mogna på köksbordet där solen värmer ännu någon vecka 🙂
Glad för allt möjligt i dag
Jag är tacksam för att jag sover rätt bra, utan problem 8–10 timmar. Vaknar ibland och måste upp på toan mitt i natten men somnar för det mesta bra om.
Den här veckan har badrumsrenoveringarna fortsatt hos grannarna, så jag vaknar senast kring åtta då knackeli-knack och borrningar börjar höras. Men fenomenet är ju övergående.
I dag är jag glad för att solen visat sig nästan hela dagen, luften är hög och klar, himlen mestadels blå. Det kändes varmare än de åtta grader telefonen visade.
Det var så varmt där det var vindstilla att jag gärna hade suttit ute på Apoteksgården med en lunch. Men kön vid disken inne i cafeterian var lång. Jag hade tyvärr missat redaktionsmötet om jag hade väntat. Så det blev bara ett par bilder på gården.
Jag är glad för att våra redaktionsmöten är innehållsrika och bjuder på mycket diskussion om aktuella saker i Lovisa. Vi som samlas är i åldern 20–70+, och en del är aktiva i föreningar och i kommunalpolitiken så tentaklerna är ute åt många håll.
Ibland är det förstås lite svårt att skriva om känsliga saker. Du ska klara av att i närbutiken möta personer du skrivit om, personer som kanske ser på saker och ting annorlunda än du själv gör.
Ja, och så kändes det underbart att komma hem till en nystädad och väldoftande bostad. Unnar mig besök av städfirma varannan månad. Sedan tänker jag alltid ”nu ska jag inte grisa mer, jag ska torka damm och dammsuga oftare”. Ibland blir det av, ibland inte 😀
Men därför finns ju städföretag 😀
Gråväder och ordet hen
Mest grått har det varit i dag, och kallt också. Blött och bara +9 grader.
Då är det bra att det finns sommarminnen, bilder att plocka ur arkivet.
… och att snart börja packa inför läsarresan till Italien. Under resan blir det också besök i Frankrike (vi landar där och lyfter hemåt från Nice), bland annat ska vi besöka Monaco.
Dagen har gått i jobbets tecken, enligt normala rutiner med texthantering, mejl och sånt.
I går diskuterades ordet HEN i Sveriges tv. Somliga gillar det, andra inte. Det slog mig att vissa människor i Sverige förknippar ordet med sexualitet.
I Finland är ”hen” ett ypperligt ord, tycker jag (alla tycker INTE lika här)… men för mig har det mer med översättningar att göra.
I finska språket betyder ”hän” både hon och han. Om en nyhetstext om t.ex. ett rattfyllo ska översättas vet vi inte alltid om föraren var en kvinna eller en man. Då använder vi ”hen”. Ibland står det dock ”nainen ajoi ylinopeutta” (kvinnan körde för fort) eller ”mies puhalsi 2,5 promillea alkometriin” och då vet vi att det är frågan om en man (mies).
Skam att säga…
… så finns det mycket att känna skam för i dag.
Tillåt mig raljera lite om ett allvarligt ämne.
Barnskam. Första gången jag läste ordet var i dagens ledartext i Hufvudstadsbladet. Nå väl, jag känner ingen sådan då jag inte har satt barn till världen.
Här tas även upp flygskam. Ja, sådan får jag känna då jag flyger iväg på läsarresa den 29 september.
Köttskam. Det får jag också känna då jag äter kött i någon form nästan varje dag. Men jag äter också tomater, varje dag, av förekommen anledning.
Båtskam, bilskam, prylskam.
Har ingen båt, har ingen bil och gör mig dagligen av med prylar (fastän nya kommer in då och då).
På Facebook skrev en kollega i dag ”Ibland är det bästa en kan göra för att minska sitt kolavtryck att hålla käften” (Jan-Erik Andelin).
Någon miljöbov tycker jag inte att jag är. Jag sorterar kartong, papper och plast. Jag har ett kärl för bio-avfall hemma. Jag returnerar tomma flaskor och burkar.
Närmast anser jag att de som tycker att andra ska känna skam för ditt och datt själva borde skämmas för det.
Jag lanserar det nya ordet sprida-skamkänsla-skam!
Detta betyder ändå inte att jag förringar Greta Thunbergs insatser. Jag är ju inte en gammal gubbe som är rädd för sanningar som unga kvinnor säger.
Bildsvep från lördagen
… än denna i Brunakärr som också heter Ruskeasuon bussivarikko (Brunakärrs bussdepå). Men inne i den här byggnaden finns faktiskt flera idrottsplaner där man framför allt kan spela innebandy (troligen även andra sporter men jag har bara sett innebandyplanerna).
Lovisa Tors match mot M-Team, öppningen i divisionen ett, slutade med torsk 5–1 för Tor 😦 Jag skyller på dåligt närminne. Har vi haft match i dag? Var då? Hur slutade den? Jag har ett bestämt minne av att vi vann 8–0! :-D… och så är det lätt att gå vidare.
Spelarna i vårt lag sprang omkring ungefär som yra hönor. Så på det sättet passar den här bilden bra in, fastän den inte hade något med matchen att göra.
Innan matchen började fick jag i baren syn på dessa roliga figurer och frågade om jag fick fotografera dem. Jag har ju blivit jättemodig och framfusig! 😀
På hemvägen från matchen, i bussen, beundrade Marina och jag molnformationer. De såg dramatiska ut och vi pratade om hur klimatet förändrats under de senaste årtiondena.
Den här bilden tog jag hemma från balkongen. Vädret har varit omväxlande. Vi har haft störtregn, blåst och sol om vartannat.
Fem en fredag, GOOGLE
Bloggaren elisamatilda som håller i trådarna för den här utmaningen medgav att hon var sent ute med frågorna i går. Så därför kommer också svaret en dag för sent 😀
Vilken hushållssyssla tycker du allra minst om?
– Jag tycker inte alls om att tvätta golv eller fönster så ett städföretag sköter det. Sedan har jag frågat mig själv varför det känns så jobbigt att tömma diskmaskinen… Jag försöker tänka att jag ska vara glad som KAN göra det, att jag inte har något funktionshinder som gör vardagssysslor jobbiga.
Vilket kollektivmedel använder du helst inte?
– Kommer inte på något som jag skulle undvika. Men om en tunnelbana är knökfull både på perrong i själva tåget skulle det kännas riskabelt. Dels kunde nån knuffas ner på spåret, dels finns ju terrorrisken.
Vad är ett ljud du älskar?
– Porlande vatten i bäckar och fontäner.
Eller som en kuriositet – brandsirenen som vi innebandysupporters låter ljuda då vårt lag Lovisa Tor gör mål 🙂 (säsongen startar i dag)
Om du skulle måla en tavla av ett motiv du sett från veckan, vad skulle det vara?
– Jag har tittat på en del videoklipp från olika platser i Italien som jag ska besöka om drygt två veckor. Så det kunde bli en mur eller en trång gränd i en liten by.
Vad är något du lärt dig den här veckan?
– Hur jag ska gå till väga för att skapa ett eget konto som företagskund å tidningens vägnar hos Posten där jag ska beställa kuvert, slå fast tidningens utgivningsdagar med mera.
Och en ständig lärdom. Ha alltid ordentliga to-do-listor där du kan bocka av allt du får gjort av det som måste göras de närmaste dagarna.
Lovisa fick en sportbar
Degeri – heter Lovisas nyaste tillskott bland restauranger. Namnet kan härledas från före detta hotellet, Hotell Degerby. Och Degerby var vad Lovisa hette innan Lovisa blev en stad.
Detta är en allt för lång och komplicerad historia att återge här. Men jag är glad om den här sportbaren överlever vintern i vår lilla, lugna stad. Här kan man äta gott. Allt från snacks till á la carte-rätter.
Här kunde man också satsa på infravärme och något slag av skydd mot regn, snö och blåst.
Torsdag – det är dagen då
… jobbet med Nya Östis har rotts i land. Det är dagen då tidningen kommer ut om allt går som det ska och det har det för det mesta gjort. Utdelningen kan halta ibland, men vi har alltid lyckats producera tidningen.
Torsdag är dagen då jag lite kan varva ner efter redaktionsmötet och se fram emot en halv ledig fredag och en hel ledig lördag innan jobbet åter börjar på söndag. Då brukar jag skriva ledaren och nu blir det också innebandyreferat eftersom säsongen kör i gång på lördag!
Den här torsdagen har också bjudit på varierande väder. Allt från stilla strilande regn till korta skurar av ösregn. Men också blåst och sol. Jag gillar tomatfamiljens skuggspel mot väggen 🙂
Den här växten fick jag av min dåvarande make 2009 då jag blev nyhetschef på Östra Nyland. Det är en seg och tålig växt och om det är en fönsterfikus så kan jag säga att den trivs vid fönstret 😀 Då jag googlade kom jag fram till att den kanske också kallas fikus robusta.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 