Hos Elisamatilda ställs i dag frågor som handlar om påsk.
Vad vill du helst ha i ett påskägg? – Muminfigurer 🙂
Hur skiljer sig ditt påskbord från julbord? – Tänker vi på mat så har jag varken påsk- eller julbord. På bägge borden kan dock en limpa finnas, den heter till julen jullimpa och till påsken påsklimpa 🙂 Tänker vi på prydnader har jag en tomte och kanske grankvistar till jul och en påskhare tillsammans med vårblommor till påsk.
Är det någon skillnad på musten? – Dricker varken julmust eller påskmust.
Tar du fram något pynt? – En påskhare och en liten kanin på en pinne. Resten är vår- och påskblommor.
Hur kommer du fördriva långfredagen? – Njuta av att ha ledigt från jobbet. Kanske gå till min syster som lovat bjuda på glass. Dricka några glas vitt vin.
Nu har jag för första gången rostat morötter. Blev helt gott men jag kunde ju ha haft nåt att dippa dem i 😂 Nåja, det doftar i alla fall gott i bostaden nu och visst var morötterna också goda – lite ensidigt blev det förstås.
Dagens fråga i boken En fråga om dagen har med talanger att göra. Vilken skulle jag vilja ha om jag fick en sådan utan ansträngning? Mitt svar: jag skulle vilja kunna spela piano, och gärna också kunna sjunga vackert.
Orsakullan frågar ”Skärtorsdagen, klär du ut dig till påskkärring?” Nej, det gör jag inte 🤣 men tycker det är kul med traditionen att andra gör det, i synnerhet barn.
Häromdan när jag var med syrran på stan på olika ärenden tog hon ett foto via sidospegeln till sin bil. Så nu gjorde jag samma sak 🙂 Detta är Östra Tullgatan i spegelversion.
Jag hade kört runt på olika ärenden och blev sedan sittande en stund i bilen. På något sätt fick jag lust att gråta där. Inte alls för att jag skulle ha varit ledsen. Tvärtom. Solens strålar värmde så gott. Jag såg en ekorre skutta över skaren i Kapellparken. Jag kände något jag vill definiera som vemod och lugn, även tacksamhet, då jag tänker på hur gator och hus ser ut i ett annat land i Europa 😥
Det här huset i korsningen av Östra Tullgatan och Mariegatan kallades en gång Holmströms hus. I byggnaden som skymtar till höger fanns ett bussgarage. Ingången till den syns inte, men där fanns bolaget Holmströms bussar.
I det här huset har också mina kusiner, min morbror och hans fru bott. Bostäder finns här än i denna dag. Olika affärer har kommit och gått på markplan. Nu finns här en köksinredningsaffär.
Väggen är som gjord för att få en muralmålning. Undrar varför det inte satsas på sådana i Lovisa? Kan mycket väl hända att de som bor i huset skulle motsätta sig min idé.
Äntligen sol och värme, inte mer än +9 men det har känts gudomligt. Klart att det då känns helt rätt att köpa små penséer! Välkomna att pryda min balkong ❤ Och ni tål lite kyla också, för den ska återvända om några dagar.
Orsakullans utmaning i dag är ”Inte för att skryta men”… och där fyller jag i ”jag har skrivit tre böcker och blev efter den andra godkänd i Finlands svenska författareförening”.
Jag kunde också fylla i ”jag kan vifta med öronen” och det är sant. Men nu hoppas jag att det inte ska bli något specialnummer som människor ber mig göra på torget i Lovisa 😂
Läckra frimärken inte sant? Ett är redan förbrukat – uppätet! 😀
Har i dag haft lagom med jobb. Känner att jag har blivit bättre på att prioritera, delegera, skippa. Och då klockan blir 17.30 stänger jag av telefonen.
… som gillar Muminägg. Den slutsatsen drog jag då jag såg lådan i S-Market.
Där hittade jag ÄNTLIGEN dessa Muminägg. Jag fick syn på lådan och närmade mig den andäktigt. Blev allt mer nervös då inga ägg var synliga högst uppe i lådan. Tänkte också att jag troligen möts av en TOM låda. Och nästan tom var den. På lådans botten fanns sex-sju ägg av vilka jag direkt tog två. Sedan skyndade jag mig till väninnan som handlade på annan plats i affären. ”Tadaaa! Titta vad jag hittade?”
Carita 59 år var plötsligt Carita 4 år. Påsken är räddad!
Det blir en glad måndag då det kommer ett kort på posten från en vän i Sverige med en stor kram ritad på baksidan. Dessa fina fönster kvalar ju också in i serien Fina fönster fastän jag inte fotat dem själv och det ”bara” finns på ett kort.
Glad måndag är det fortfarande i dag efter den glada söndagen i går då Tor vann den andra kvalmatchen mot Happee Steamers från Jyväskylä. Förlust i lördags, seger i går. Läget 1–1 och en avgörande match spelas nu på påsklördagen.
Alltid lika roligt att åka till Köpbacka som ligger på fem minuters bilväg från centrum, ute på det vi kan kalla landet, i närheten av Räfsbyåkrarna där det är trevligt att bonga allehanda fåglar också.
I före detta småskolan arrangeras alltid påskbasar inför påsk och julförsäljning inför jul. Det brukar vara kö utanför innan dörrarna öppnas, och sedan går ostar, bröd, sockermunkar, limpor, lotter och hantverk åt i ett nafs, såsom det ska göra 🙂Farmors småkakor bakade på riktigt smör smälter i munnen och den mjuka chokladkakan var också god. Köpte även ett litet jästbröd och bondost.
En trottoarmålning i Lovisa centrum får duga som ”skylt” denna söndag. Har inte varit så mycket utomhus och bland folk då jag kände mig krasslig i torsdags och halva fredagen. Stressrelaterat troligen, återkommer längre ner i detta inlägg till insikter jag fått.
Det är min bloggvän i Sverige, BP, som håller i trådarna för Skyltsöndag. En av många trevliga utmaningar som finns i Blogglandia.
Det här pusslet blev klart i går. Jag har inte haft bråttom med det, men erkänner att det hörde till de knepigare, inte minst på grund av alla däck och rödvita band 🙂
Sådär bildligt sagt kan jag säga att flera pusselbitar har fallit på plats då det gäller min vardag med jobb och fritid.
Ett faktum är att jag bor ensam och på det sättet inte har någon att direkt dryfta olika frågeställningar med. Proportionerna på olika så kallade problem har en tendens att minska så fort en människa får dela sina bekymmer med en annan människa.
En väninna säger att hon upplevt samma sak. En person som bor ensam fyller ofta dagarna med ett jobb som känns meningsfullt, och mitt jobb är just sådant.
Vissa problem kan uppstå även då vi som hela tiden är vana att prestera och vill vara duktiga inte inser våra gränser. Vi kör på för att vi tycker att vi måste, men även för att det finns en inneboende drivkraft – vi vill göra bra ifrån oss.
En annan väninna sa att en människa nödvändigtvis inte blir stressad av arbetsbördan i sig. Det känner jag att kan stämma. Jag har gjort mycket för att reglera det här de senaste åren. Delegerat, prioriterat, skippat.
Stress kan ändå skapas för dem som har stor pliktskyldighetskänsla. De känner stort ansvar i sitt jobb.
Men nu har jag börjat tala om detta och jag får allt mer stöd från olika håll. Säger jag inget kan ju ingen förstå hur jag känner.
Är jag fel kvinna på fel plats? Då visar tiden det och jag hittar en ny plats i livet. Är jag rätt kvinna på rätt plats? Då möts jag av förståelse och får stöd.
Blomsteraffären bakom hörnet som jag brukar kalla Dream Flower, har nu kommit ytterligare femtio meter närmare mitt hem 😀 Butiken flyttade från en plats på Alexandersgatan, till en annan i byggnaden intill. Ägaren Nina Stenvik fick där större utrymmen och i dag bjöds det på kaffe och bakelser som Sini Meinola hade bakat.
Det må vara kylslaget och blåsigt ute men de här blomstren är härdiga. Potatisnarcissen som står på nedersta hyllan till höger skulle vi föra till pappas grav. Det är i dag 44 år sedan han gick bort 🙏❤ Men vet ni vad? Visst hade jag aningar om att där fanns mycket snö. Dock inte att snötäcket var så tjockt att vi inte ens såg hela gravstenen!
Vi får vänta med att pryda graven med någon tålig vårblomma, kanske det lyckas efter valborgsmässoafton? Planteringar är inte att tänka på innan slutet av maj.
Blomman vi hade tänkt föra till graven får nu stå på mammas trappa i stället. Hon tänker på pappa när hon ser den ❤
Inne i affären, mitt emot försäljningsdisken, ser det ut så här.Ett av av de bakre rummen finns en vilsam hörna och på en hylla där fanns till salu bland annat änglafigurer och annat som passar till exempel på gravar eller andra minnesplatser.Fräscha citronbakelser med smak av riktigt citron, inga essenser här inte!Köpte en ”kruka” med rostig look. Likaså den lilla kaninen på en pinne och hyacinterna.
Våren är i antågande. Den kämpar hårt mot Kung Bores nordanvindar och överraskande snöbyar. Men våren kommer att utgå med segern, såsom vi också hoppas att Europa och Ukraina gör då det gäller det krig och hemskheter som Ryssland utsätter oss för.
Väljer att svara på Elisamatildas frågor i dag – fint att hennes utmaning pågår tre dagar och inte bara på fredag.
När lånade du senast? – Kommer inte på något som jag lånat. Inte pengar, inga böcker på länge heller. Ett par yllestrumpor hemma hos Pia och hos syrran för något tag sedan då jag besökte deras hem och tyckte golvet var svalt 🙂
När badade du senast? – Bastu badade jag i höstas då vi hyrde en stuga med Pia i Kouvola. Och då badade vi även i sjön där vattnet var nio grader.
När betalade du senast? – Fakturor för tidningen i onsdags, egna fakturor i går, mat och annat i affärer i tisdags. Ja, man betalar ju nåt hela tiden känns det som.
När väntade du senast? – Behöver sällan vänta på vänner jag ska träffa, de kommer i tid. Väntar inte heller på bussar då jag inte längre åker sådana. Väntade på svar på covidtest för några veckor sedan och fick det rätt fort. Negativt.
När spelade du senast? – Spelar spel på datorn, telefonen och Wordfeud så gott som alla dagar. Spelar inga instrument just nu.
Bastubad är skönt. Blir bara lite väl sällan då jag inte har egen bastu och inte vill använda den allmänna i huset.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 