Sista måndagen i oktober!
Då vi inte kan resa nästan alls på grund av covid-19 bjuder jag på ett minne från en exotisk park som vi besökte under läsarresan i Monaco hösten 2019. Det känns som evigheter sedan…
Men nu får man bara acceptera läget som det är och göra det bästa man kan av alla dagar man får leva.
Två månader till jul. Sista söndagen i oktober månad. Här går det undan!
Ibland tänker jag, hur kan det kännas så olika för olika människor. Äldre, sjuka och ensamma hör till dem som tycker tiden blir lång. Medan andra känner att tiden aldrig räcker till. Och ändå har vi alla samma tillgång till ett visst antal timmar på ett dygn.
Med den här skylten önskar jag alla en trevlig söndag, coronapandemin till trots. Och så blir det ju en liten lektion i finska 🙂
Det är bloggaren BP som håller i trådarna för denna roliga utmaningar med olika skyltar om söndagar.
Titthål – kändes det som då vi idag på innebandymatchen var hänvisade till läktaren. Där finns ett räcke, så ibland får man sträcka på nacken för att se något, ibland huka sig. Men det är bara att acceptera läget och lyda reglerna.
Nere på golvnivå får man vara endast då man tillhör laget, funktionärerna eller massmedia. Och idag var inte jag på jobb, jag hade en annan reporter som tog bilder och som sköter textreferatet.
Efter två tuffa perioder då Tor i stort sett pressade hela tiden låg vi under 1–3. Men i sista perioden var vi åter starka och den vann vi med siffrorna 5–1, och hela matchen totalt 6–4.
Tjugofyra hål. Det är den 24 oktober i dag. Chokladkalendern är rensad, bitarna uppätna. God jul!
Då ett par bloggvänner har skrivit att ”nu återstår inte mycket, snart är pusslet klart” tänkte jag att jag måste visa ett fenomen. Man tror att bara ett par hundra bitar ska få plats här. Men, men… skenet bedrar.
På bilden här nere ser ni hur många bitar ännu ska läggas. Samma tanke uppstår alla gånger. Var ska de få plats!
Lägg märke till fem små askar på hög i bakgrunden. Tre stora på bordet (en svart i mitten som kan vara svår att urskilja) och ytterligare tre hjärtformade kring dem. Det här är alla bitar som ännu ska hitta sina rätta platser 😀
Hur många av er känner till den? Jag har för mig att den är mer känd i Sverige än i Finland.
Ett frasigt marrängtäcke ställer krav på att bakelsen serveras dagsfärsk. Lingon ger syrlighet.
Det var stämningsfullt hos väninnan i går kväll. Djupa diskussioner och livets allvar med allt från corona till sjukdomar, men som vanligt varvat med mycket skratt och allehanda minnen från tider som gått.
I dag frissa. Tiden går så fort att jag sedan bara plötsligt ser i spegeln att det åter är dags att få topparna klippta. Efter det Tors match, där en tyst minut hålls för en kär kollega, en stor idrottsvän och god vän som nyligen gick bort.
Två månader före jul gör ett gift par allting i ordning inför jul. Granen finns på plats, med alla sina prydnader. Tomtar trängs på alla ytor. De finaste juldukarna finns på borden och ljusstakarna står framme.
Grannar kan nog undra om allt står rätt till i hushållet där granen kom fram i går. Har någon i hemmet blivit helt förvirrad?
Nej och åter nej. Så här går det till då man i god tid ska vara klar med material som handlar om julen och gör ett magasin som ska komma ut på marknaden i slutet av november.
Bilder och texter ska vara klara den 25 oktober. Därför denna julhysteri redan nu 😀
I dag har jag varit på stadens budgetinfo och skrivit ut den texten. Nu vill jag bara ta det lugnt vid pusslet på kvällen. Det har varit en jämngrå dag med ganska mycket regn.
I öknen kan man använda ett sandpapper som karta, det är en annan vits jag hört nån gång 🙂
Nu ska jag plocka bilder ur arkivet – då jag bara suttit inomhus denna dag och slutspurtat med Nya Östis som kommer ut i morgon.
Slutspurten som jag kallar det innebär att man finns tillgänglig för allehanda frågor som har med innehållet att göra. Ibland blir det olika ”hål” på sidorna som behöver fyllas med texter av exakt anpassad längd och ett tema som lämpar sig för just den sidan.
Då vi jobbar på distans, såsom NÖ-gänget gjort sedan 2015 (inget nytt för oss), ställer det här krav på tillgänglighet vissa dagar för en del av gänget som sysslar med produktion.
Vårt fina apotek med Västra-Kymmene Andelsbank som granne till vänster.
Bilden togs igår.
Supergod pepparbiff på Degeri Sport Bar för några veckor sedan. Hoppas kunna njuta av en sådan snart igen. Matrestauranger stängs inte, tillsvidare, helt hos oss. Men vi får ta en tag i taget. Vi får se hur coronaläget utvecklar sig.
Hade en intervju i dag ett stycke utanför centrum och fick skjuts med Pia dit. Vissa jobb skulle jag inte kunna sköta för att jag inte har bil, bra med vänner som ställer upp därför. Nuförtiden blir det förvisso allt flera telefonintervjuer, för covid-19 sprider sig, människor blir försiktiga, fester och möten ställs in – men ännu i dag gjorde jag en personintervju på plats i en större affärslokal.
På kyrkogårdens mur fanns den här vackra växten och mossan.
Trapporna från kyrkogården upp mot åsen har förnyats. Det har varit lite gnäll kring det… varför gör staden detta då ekonomin är skral. Här handlar det inte om många tusenlappar, och visst är det så att trappor måste underhållas. Hade staden låtit dem förfalla hade någon gnällt om det…
Då jag skulle hämta ett paket från K-Supermarkets postfack – för övrigt första gången jag fick paket dit, det har tidigare kommit till R-kiosken. Men K-hallen ligger faktiskt aningen närmare min hemadress, så det var helt ok så.
Men… om någon hade varit inne på toaletten och kommit ut precis då som jag böjde mig ner för att ta paketet från lucka 36… då hade jag fått en bula i huvet…
I dessa tider, då det verkar bli bara kämpigare med allt kring coronan, tycker jag att det är fint att det finns ansiktsskydd av olika slag.
Jag äger nu åtta skydd av tyg och har cirka 80 engångsskydd i mitt lager. Enligt de senaste forskningsrönen kan även engångsskydd tvättas, men naturligtvis inte hur många gånger som helst.
Tygmaskerna tvättar jag i maskin i en separat nätpåse efter varje användning. Jag kokar dem inte i 90 grader och jag tror att jag inte är den enda som tänker ”nån hejd med allt får det lov att vara, vi gör så gott vi kan” ❤
