Det är den tiden på året…

… då solen börjar nå in på min balkong på sen eftermiddag. Den värmer inte ännu så mycket, men den finns där. Bilden togs den 9 mars.

Den torkade midsommarkransen hänger kvar 😀

Tidningen för den 17 mars är klar. I morgon börjar jobbet med följande tidning som ska ut den 24 mars.

I dag startade inte bilen. Den har stått i fyra dagar och jag misstänker att någon lampa har blivit på. Fick snabb starthjälp av bilens ägare som råkade vara hemma just då. Jag hade absolut ingen panik att komma iväg, men nu ska vi hålla ett öga på vad som kan vara orsaken till att den inte ville starta. Kanske bilen bara var ledsen för att den inte att fått röra på sig på fyra dagar? Visst har bilar också känslor?

Smutsig var bilen också som bara den… inte konstigt att man blir sur då gatudammet ligger i tjocka lager på den. Att föra bilen till en biltvätt i dag är lite lönlöst, imorgon skulle den se likadan ut. Men bilens ägare sa till och med att han kan spola av det värsta hemma på gården och det gjorde han. Tack ❤

Sedan kunde jag sköta de ärenden jag hade planerat. Allt från frimärken till kuvert för tidningen och lite mat till mig själv.

Nu pusta ut efter intensiva tre dagar. Bland annat med pussel, teve och tidningar.

Och så var marken vit igen

Hörde på nyheterna igår att det skulle komma fem centimeter snö på morgonnatten mot denna dag. Prognoserna stämde. Nu får vi hoppas att de stämmer även för veckoslutet. Då finns det hopp om att snön börjar smälta eftersom vi ska få plusgrader. Inte mer än 5–6 grader, men kombinerat med solsken kan det få saker att hända 🙂

En ny arbetsdag börjar. Jag drömde något om kriget i natt. Inte direkt en mardröm men något ändå. Inte konstigt alls med tanke på det nyhetsflöde som omger oss. Och ändå begränsar jag mitt nyhetsintag numera till max en timme per dag.

Då jag vaknade från drömmen sade jag till Gubben Gud att jag önskade få drömma något trevligare. Och det fick jag ❤

Tårar och en klapp på axeln

Första mars i dag. Vårmånad och då behövs tulpaner och till kvällen ska jag börja sortera bitarna i mitt nyaste pussel.

Av någon anledning sov jag åter sämre i natt. Grubblar på allt möjligt. De tankarna är ibland svåra att släppa, ibland går det bättre. Jag försöker lära mig olika knep och övar på dem.

Tröttheten ledde till att tårarna rann många gånger i dag. Jag tror att jag som den HSP jag är (high sensitive person) som en svamp suger åt mig andra personers problem och vill hjälpa överallt. Krisen i Ukraina har inte gjort läget lättare, fastän jag försöker låta bli att se på allt för många nyheter.

Hittade den här kalendern i en låda. Hade glömt att jag fick den av Invalidförbundet för att jag betalade in ett stöd till dem på fjolårssidan. Maaliskuu är mars på finska 🙂
Den här bilden tog jag i samband med en artikel som en annan medarbetare skriver om de insamlingar som är på gång till förmån för soldater och flyktingar i Ukraina.

Mot sen eftermiddag lättade trycket och tårarna kom inte längre lika lätt. Då jag gick till affären fick jag en klapp på axeln av en läsare. Han sa ”Nya Östis har blivit bättre igen”. I något skede hade han kanske tyckt att vi var lite sämre, men nu gav han oss beröm och de orden värmde mycket.

Det går upp och det går ner i livet. Egentligen var det rätt länge sedan jag grät. Det sägs ju att tårar och gråt helar oss. Så det var rätt skönt också, att låta känslorna komma och att dela med sig av dem med människor jag litar på.

Dagarna ljusnar minut för minut

”Höstvisan” är en vacker sång. Men där sjunger man ”dagarna mörknar minut för minut”.
Jag vill vara positiv och säga motsatsen, för nu är det ju den som gäller.

Så här såg det ut när jag tittade ut genom sovrumsfönstret då klockan var fem över sex och solen höll på att gå ner.

Som ni ser testar jag nu en del nya saker med WordPress. Rundade hörn på bilderna. Helt ok. Inte min smak direkt men jag ska se hur man får flera bilder bredvid varandra, som nåt slags mosaik.

På balkongen har solen kommit så här långt. Men den värmer inte direkt ännu. Vi hade -2 grader i dag och kall blåst, så enligt telefonens väderapplikation kändes det som -8 och så sant som noterat var det 🙂

Mars månads bild

Den här härliga vårbilden får jag njuta av i trettioen dagar ❤
I mars månad har vi också fem fredagar, fem lördag och fem söndagar!

Mumin njuter!

En stor gul sol, en fors av smältvatten. Och ser ni Lilla My där långt borta? Hon hjular eller står på händer av lycka ❤

Det blåser lite, det ser man på träden, men snart får de knoppar. Lite grönt syns också här och där på marken.

Tack kära syster för den här julklappen som ger glädje hela året ❤

Marsbilden

Mars månads bild i kalendern med målningar av Minna L Immonen.
Mars månads bild i kalendern med målningar av Minna L Immonen.

Det har blivit lite av tradition att jag visar de fina bilder som konstnären Minna L Immonen målat. Kalendern har jag fått som gåva av min syster ❤

Annars har jag råkat snubbla över en del tacksamhetsinlägg hos andra bloggare i dag. Och tacksamhet är vad jag vill känna den dag då jag åter känner mig kry.

Just nu är jag förkyld och trött och allmänt håglös. Samtidigt vet jag att det är ett tillstånd jag också måste tillåta mig att befinna mig i. Jag kan vara tacksam för att jag just nu inte har en massa jobb med hårda deadlines som trycker på, utan precis lagom med ungefär ett eller högst två uppdrag per dag.  Och jag kan vila mellan dem.

Tids nog sprudlar jag av energi igen, hoppas jag. Allt har sin tid.