Mera snö och misslyckat knästöds-köp

Klockan är 16.20 och snön har slutat yra ner. Det är ändå minus tio grader och ska bli minus 20 till natten. Plusgrader väntas först till lördag, kanske +4. Så jag säger som bloggvännen Svante, den globala uppvärmningen finns någon annanstans. Samtidigt som jag vet att benämningen närmast handlar om att vi får extrema väder och temperaturkast, inte så att hela världen får det varmare och skönare. Det kan bli extremt hett och extremt kallt, och snö på överraskande platser, som till exempel i Texas.

Jag har åter ont i knäet, efter en paus på nästan fyra år. Köpte ett stöd på apoteket, men trots att expediten mätte omfånget på benet var stödet för litet och skenorna skar in i underbenet. Omöjligt att använda. Måste få det utbytt men jag vet inte hur då jag inte kan PROMENERA dit. Får vänta på att någon har möjlighet att erbjuda mig skjuts.

Allting går nu väldigt långsamt här hemma och jag har kommit på olika hjälpmedel och knep för att få nödvändiga saker gjorda. Till exempel har jag en påse som hänger runt halsen och där finns mina båda telefoner. Jag kan nämligen inte nu snabbt förflytta med från punkt A till punkt B.

Har hämtat en ostbricka som take away i dag då jag fick skjutshjälp och skötte en massa andra ärenden samtidigt. Grämer därför att storleken på knästödet blev fel 😦
Mitt knä har krånglat över trettiofem år. Menisken är bortopererad och nu har det med åren blivit slitage.

Mysigt med snöyra

Med nattinställningen på mobilens telefonkamera tycker jag att jag lyckas fånga stämningar rätt bra. På promenad i snöyran med väninna Barbro och hennes hund Ronnie. Lugnt och stillsamt i vår lilla stad vi halvniotiden på kvällen. Men så vackert också.
Och jag behöver ju inte ut och skotta snö direkt i morgon bitti för att få infarten till hemmet fri 🙂

Tacksam för att få jobba hemifrån

Jag är tacksam för så mycket.
Att jag får jobba hemifrån med och för en tidning som jag älskar ❤
Att inte behöva äga en bil och tvingas köra iväg flera mil till en arbetsplats i en annan stad.
Tacksam för att ha tak över huvudet och varmt och skönt inomhus. En mysig säng att gosa ner sig i under duntäcket då det är dags att lägga sig.

Webinarium på gång.

Lite stökigt på arbetsbordet i dag. Multitaskade som vanligt. Tog del av ett webinarium å jobbets vägnar. Ska skriva om det till nästa tidning. Behövde och kunde göra andra saker på sidan om. Hade kontakt med medarbetare samtidigt som jag lyssnade på det som sades på mötet. Gick hur smidigt som helst 🙂

Där ute har snön vräkt ner hela dagen och det lär fortsätta till eftermiddagen onsdagen den 13 januari. Snöröjarna är nog riktiga hjältar nu ❤

Mysigt med snöyra

Men idag ganska svårframkomligt på trottoarerna. Krångligt även för bilisterna som ibland behövde forcera snövallar i korsningar. Snöröjningsarbetet har pågått i ett kör sedan tre i natt tror jag, men dom hinner inte med då det snöar så ymnigt. Och mer ska det bli enligt prognoserna.

Det är ingen supermåne som syns på himlen, det är min taklampa som speglar sig i fönstret 🙂

Vaknade tre på natten då de första plogbilarna och traktorerna for fram. Jag sover med öppet vädringsfönster, men var senare tvungen att stänga det då ljudet av skrap-skrap-skrap-pip-pip-pip blev för ihållande och högt. Dom måste ju få ploga.

Men mysigt är det att kunna sitta inne och se på snöyran. Då jag talar om hur mysigt det är finns det alltid de som säger ”jo du gillar att folk halkar och bryter benen”. Nej, det har jag aldrig sagt att jag gör.

Eller ”kom hem till mig och skotta snö bara”. Jo, det kan jag göra om du som ber mig skotta snö kommer hem till mig och jobbar med Nya Östis, ser till att den kommer ut varje torsdag 😀

På den här andra bilden ser man inte hur mycket snö vi fått. Vitt är vitt och små högar eller vallar smälter på bilden in i varandra. Men nu har den som ville få vinter fått det med besked. Det ska komma mera snö, blåsa femton meter i sekunden och sedan ska det bli minus femton grader. Det är vinter det!

Snöyra – men snart blir det slask

Minus arton grader på tisdagsmorgonen.
Minus fyra i dag.
Plus fyra utlovat till helgen.
Så man kan föreställa vilken sörja det blir av det här 😀

Busstationen och Tranbrunnsparken i Lovisa.
Tranbrunnsparken. I bakgrunden polisstationen och taxistationen.
Brandensteinsgatan.

Hade träff med två trevliga tjejer på gymnasiet. De ska hjälpa oss göra tidningen. Vi behöver ungdomar i vårt team. Särskilt bra känns det att de här tjejerna vill ha växelverkan, respons på både texter och foton. Jag tror vi kommer att få ett bra samarbete!

Snöyra

För en gångs skull blev det som meteorologerna hade utlovat.
Blåst och runt minus fyra grader, snöfall och därmed snöyra.

Jag promenerade in mot centrum där jag hade några ärenden. Hade motvind och blev helt igensnöad 🙂

Plockade fram mobiltelefonen och tog bilder i all hast.

Folktomt på gatorna? Ja, antingen åkte alla bil eller var inomhus. Det här är Mariegatan mot syd.
Folktomt på gatorna? Ja, antingen åkte alla bil eller var inomhus. Det här är Mariegatan mot syd.
Mariegatan mot  norr. Inte många personer i farten här heller :-)
Mariegatan mot norr. Inte många personer i farten här heller 🙂
Den berömda trängseln på Brandensteinsgatan utanför R-kiosken som många pratar om. Det var dit jag skulle för att köpa kuvert.
Den berömda trängseln på Brandensteinsgatan utanför R-kiosken som många pratar om. Det var dit jag skulle för att köpa kuvert.

 

Här är jag i dag!

Tanken är att vi i dag ska äta här (inte vid bardisken dock) - för att fira en god vän som fyllde 50 år i november.
Tanken är att vi i dag ska äta här (inte vid bardisken dock) – för att fira en god vän som fyllde 50 år i november.

Tillbringar helgen i Nystad (Uusikaupunki) på Finlands västra kust.

Återkommer med bilder från resan – om vi klarar oss helskinnade hem. Hade utlovats snöyra och svårt väglag till veckoslutet. Därför åker vi buss, det är mysigt.

Ha det så gott alla! Trevlig helg!

Paavo och jag

Hösten kom, och kölden tog hvad öfrigt.
Paavos maka slet sitt hår och sade:
Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe!
Tagom stafven, Gud har oss förskjutit;
Svårt är tigga, men att svälta värre.
Paavo tog sin hustrus hand och sade:
Herren pröfvar blott, han ej förskjuter.
Blanda du till hälften bark i brödet,
Jag skall gräfva dubbelt flera diken,
Men af Herren vill jag vänta växten.

Där ett stycke från ”Högt bland Saarijärvis moar” av Johan Ludvig Runeberg. Det verkar ha varit kall snålblåst redan då och så var det också i dag då socialdemokraternas presidentkandidat Paavo Lipponen besökte Lovisa. Han verkar vara en hyvens snubbe, bra svenska talar han och kloka saker om tolerans sa han också. Han är välkommen med i mitt album ”Minä ja julkkis” (Jag och kändisen)!