Sortering och storseger

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Har kommit igång med att pussla ihop ramen, kantbitarna, till senaste pusslet. Distraktion, terapi, vardagsgöra – kalla det vad som helst men det håller tankarna, stundvis, borta från kriget.

Visst följde jag ändå det som tv rapporterade om vår president Niinistös besök hos Biden i USA. Likaså det som våra kvinnliga statsministrar, Sanna Marin och Magdalena Andersson, sade.

Jag litar på dem som leder våra länder. Jag litar på Sverige och på övriga Norden och på västländerna överlag och det goda ska segra 🙏 Men det kommer tyvärr att kosta. Såsom det kostade Finland 1939–1940.
Vardagslivet fortsätter också med Tors innebandymatcher. Seger 12–2 i dag. Vi toppar tabellen i Finlandsserien och har goda chanser att avancera till division ett. Men det blir kvalspel ännu längre fram i vår.

Viktigt med vänner och vardagslunk

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Ja, inte för att det är vardag i dag sådär allmänt sett. Men för mig känns många dagar rätt lika, då det ingår jobb nästan varje dag. En som skriver mycket sport är ledig just nu och jag ska hoppa in för att skriva lite om Tors innebandymatcher.

Jag har kört ett varv med dammsugaren och borde också i dag få mina egna papper för februari månad klara att lämna in till bokföringen.

Igår delade AB, T och jag på en tallrik antipasto för tre med bubbel, vin och vatten till. Att inte tala ett ord om kriget och världsläget känns omöjligt. Vi var överens om att vi behöver ventilera känslor och frågor som uppstår. Men efter det övergick vi till att prata om helt annat och som vanligt kunde vi skratta åt mycket. Vänskap när den är som bäst. Att kunna prata om allt.

Fem en fredag, Ordspråk

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Dagens frågor hos Elisamatilda handlar om olika ordspråk 🙂

När sa du senast ”borta bra, men hemma bäst?”
– Det var säkert efter någon resa som jag gjorde för två, tre år sedan. Alltid skönt att komma hem.

När senast upplevde du ”delad glädje är dubbel glädje”?
– Jag upplever det ofta. Kanske senast då jag fick dubbletter av postkort från postcrossingföreningen och kunde ge ett paket till min syster.

Vad har ”gömts i snö, och kommer upp i tö”?
– Krasst sagt är det ju ofta hundbajs 🙂 Men jag är oskyldig där då jag inte har en hund. Roligare är det att tänka på alla växter vars rötter finns i jorden och som ännu ligger täckta av snö, att de ska börja spira igen 🌷

När talade du senast om trollen?
– Blir ju varje dag numera eftersom jag anser att han vars namn jag inte ens vill skriva ut, men det börjar på P, är ett verkligt styggt troll som startade kriget i Ukraina 😢

Ingen kan allt, men alla kan något – vad kan du?
– Det här är kloka ord som jag ofta tänker på och även uttrycker. Jag är inte bra på handarbeten, att sticka eller sy. Men jag är bra på att skriva, att gestalta saker och känslor i skrift och ganska snabbt få till artiklar i varierande kategorier och i önskade längder.

En krispig kall sen kväll

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Telefonen säger att det är minus två grader men att det känns som minus fem. För mig kändes det som minus tio 🥶😂 Men jag har tillsvidare ett hem att gå till – en trygg härd, inte en rykande ruin.
Bilden visar vårt rådhus, stadshuset, upplyst i gult och blått, för att hedra Ukraina 🙏
Jag tillbringade några timmar hemma hos en väninna ikväll. Vi talade om kriget som pågår, men också om annat som känns viktigt att reflektera över just nu. Vart kan vi fly om Ryssland anfaller även oss? Är det värt att fly till Sverige eller kommer P att anfalla även vårt grannland?

Jag har inga vapen som jag kan använda för att mota fienden såsom min morfar gjorde 1939. Men även om jag fick ett vapen, kan jag skjuta ihjäl en annan människa? Just nu är svaret NEJ.
Men om någon siktar med vapen mot mig och vill döda mig och mina nära och kära, så… ?

Ordning gör mig lugnare

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer
När det råder kaos ute i världen har jag ännu större behov än annars att ha ordning på hemmaplan. Då tidningen började vara så gott som klar städade jag en hylla i ett skåp och efter det fick jag början på ordning på papper som jag behöver i vardagen. Pärmar finns redan i ett skåp, papper till skrivaren, Nya Östis fakturor och annat som hör ihop med det administrativa som jag sköter varje vecka. Men det skåpet är redan fullt så det behövs lite annat förvaringsutrymme också.

Allt är inte helt i ordning här ännu men jag har fått en god början.
När jag ser bilden störs jag av att två krukor inte är svarta, mörkbruna eller grå! Och att det finns en prislapp kvar på en kruka. Den ska rivas bort ögonaböj 🤣

Sov lite bättre förra natten. Rastlöst var det men jag grubblade inte på nåt. I går ville jag njuta av Mandelmanns Gård, men kriget tog även det programmet då Sveriges statsminister höll tal. Det var också viktigt, så jag nöjer med med att kolla reprisen som jag hoppas sänds på söndag, för jag kan inte se detta program via datorn.

Tårar och en klapp på axeln

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer
Första mars i dag. Vårmånad och då behövs tulpaner och till kvällen ska jag börja sortera bitarna i mitt nyaste pussel.

Av någon anledning sov jag åter sämre i natt. Grubblar på allt möjligt. De tankarna är ibland svåra att släppa, ibland går det bättre. Jag försöker lära mig olika knep och övar på dem.

Tröttheten ledde till att tårarna rann många gånger i dag. Jag tror att jag som den HSP jag är (high sensitive person) som en svamp suger åt mig andra personers problem och vill hjälpa överallt. Krisen i Ukraina har inte gjort läget lättare, fastän jag försöker låta bli att se på allt för många nyheter.

Hittade den här kalendern i en låda. Hade glömt att jag fick den av Invalidförbundet för att jag betalade in ett stöd till dem på fjolårssidan. Maaliskuu är mars på finska 🙂
Den här bilden tog jag i samband med en artikel som en annan medarbetare skriver om de insamlingar som är på gång till förmån för soldater och flyktingar i Ukraina.

Mot sen eftermiddag lättade trycket och tårarna kom inte längre lika lätt. Då jag gick till affären fick jag en klapp på axeln av en läsare. Han sa ”Nya Östis har blivit bättre igen”. I något skede hade han kanske tyckt att vi var lite sämre, men nu gav han oss beröm och de orden värmde mycket.

Det går upp och det går ner i livet. Egentligen var det rätt länge sedan jag grät. Det sägs ju att tårar och gråt helar oss. Så det var rätt skönt också, att låta känslorna komma och att dela med sig av dem med människor jag litar på.

Glad måndag! 28-02-2022

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Jag kände på mig att det skulle komma nåt trevligt genom brevinkastet i dag. Åter en present från postcrossingföreningen. Tio vykort, förvisso några med julmotiv, men också det här trevliga somriga som Mauri Kunnas ritat.
Sol och klarblå himmel och + 5 grader gör ju att snön smälter. Sakta men säkert. Dock finns det gott om sådana här högar kvar på många håll. Den här är ungefär två meter hög.
Gatorna börjar vara snöfria, men det finns ju vattenpölar och isfläckar här och där. Till natten fryser det på, då kan vi ha minus tio grader. Det är som sagt typiskt väder för februari och mars. Och imorgon ÄR vi inne i mars månad ❤

Skyltsöndag, den 27 februari 2022

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Det här var en ganska skojig reklam som gick på tv, speciellt under OS-sändningarna. Oomi är ett av flera el-bolag, och de här små kontakt-ansiktena levde med olika miner.

Det är alltså Skyltsöndag vi firar i dag med BP som har bloggen Konst eller konstigt och hon förvaltar denna roliga utmaning.

Ute skiner solen, vi har plus en grad och det är sista söndagen i februari månad. På tisdag är vi inne i mars månad och det går med fart undan mot våren.

Nu kan vi inte annat än hoppas och be för Ukraina och rikta humanitär hjälp dit. Det måste finnas en väg ut ur kriget 🙏

Inget förhastat köp

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

I dag köpte jag en kastrull som rymmer tre liter. Det var inget förhastat köp. Jag har funderat fyra år 🤣… behöver jag en sådan? Jag vill ju inte ha något onödigt i mina skåp och äger bara en liten kastrull. Men det ledde tyvärr till att jag sällan gjorde mat som kräver större vätskemängder. Såsom denna lasagnette, jag ska få plats för 1,3 liter vätska och 750 gram köttfärs.

Tänk om vi alla funderade fyra år innan vi köpte något 😂💪
Nä, jag erkänner att det blir flera impulsköp, som i dag den här Allers-tidningen med påskinnehåll.
Jag skyllde på Putin och Ryssland. De ställer till med så mycket elände i Europa just nu att en motvikt behövs. Något att glädja sig åt. Fastän det är fem veckor kvar till påsk och vi inte alls hur världen, och speciellt Europa ser ut då…
Det första påskägget måste också ätas nu om det inte finns några ägg på hyllorna om fem veckor, eller inga hyllor i våra butiker. Förlåt denna svarta humor. Den är mitt sätt att överleva just nu.